Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indexens användande har ytterligare underlättats genom ett ämnesregister. Dess fortsatta utgivande
har säkerställts genom ett statsanslag på tre år. — 1917 års norska »Katalog over bøker skikket
for folkeboksamlinger» innehåller utom den vanliga förteckningen över den nya litteraturen,
— i allt större utsträckning med små noter angående böckernas innehåll — ett förslag till
handbibliotek för läsrum, upptagande bortåt 300 arbeten i skilda vetenskaper. — Den år 1916
bildade »Dansk Biblioteksforening» har i år utsänt en liten årsskrift »Dansk Biblioteksforenings
Aarsskrift», 1 (46 s., 1 kr.), som jämte artiklar av mera speciellt danskt intresse innehåller ett
par uppsatser av intresse även för oss, bl. a. en del anvisningar av överbibliotekarien Lange
angående anordnandet av bokutställningar i folkbiblioteken.
Desinficiering av böcker. I ett av de sista häftena av den norska tidskriften »For
folkeoplysning» lämnar en norsk läkare, d:r Blich Holst, en del praktiska råd angående
desinficiering av böcker. Vissa sjukdomar kunna ej överföras genom böcker, nämligen de, som
frambringas av bakterier, som ej en längre tid tåla torka, t. ex. kolera, influensa, smittkoppor och
scharlakansfeber; andra, t. ex. lunginflammation, tyfoidfeber och difteri kunna däremot smitta
på denna väg. Praktiskt taget är det emellertid blott tuberkulosen, som man i detta sammanhang
behöver taga hänsyn till, och det är i själva verket icke heller antagligt, att denna sjukdom
ofta sprides genom böcker. Det är egentligen blott två sätt, på vilka smittämnet kommer in i
böckerna, därigenom att den sjuke hostar in i en bok, och därigenom att han slickar på
fingrarna, då han bläddrar i boken, och blott ett sätt, på vilket den läsande kan bli smittad, nämligen
genom att slicka på fingrarna, då han vänder bladen. På alla bibliotekens låntagare bör man
därför kunna ställa kravet, att de ej hosta in i boken eller slicka på fingrarna vid vändandet
av bladen. Följer man dessutom regeln att tvätta händerna före varje måltid, kan man tryggt
läsa en bok, även om den är smittad med bakterier. Kommer en särskilt smutsig bok in i
biblioteket, bör den få en månads »ferier», helst på en vind med ett stort fönster i taket, så
att solen kan falla in. Bladen i böckerna böra öppnas så mycket som möjligt. Kommer en
bok från ett sjukt hem, bör den desinficieras i en uppvärmningsapparat, en s. k. »termostat»,
om dylik finnes; annars gör två månaders »ferievistelse» på vinden boken oskadlig, om den ej
är mycket smutsig, i vilket fall den bör brännas upp. Förf. slutar sin uppsats med att varna
mot den överdrivna rädslan för smitta, som ofta är farligare än sjukdomen själv. Man bör
komma ihåg att för att smitta skall kunna överföras fordras oförsiktighet både av den sjuke
och av den, som efter honom läser boken, och man bör ej förmena de sjuka, som behöva all
lättnad, som kan beredas dem, den glädje, som de kunna få genom att låna böcker i biblioteken.
Berättelse över Centralbyråns i Lund verksamhet under läsåret 1916—1917. Under
sitt nittonde verksamhetsår, läsåret 1916—17, har Centralbyråns förmedlingsverksamhet
hållit sig på ungefär samma nivå som under föregående läsår: från 2,022 förmedlade
föreläsningar under året 1914—15 sjönk antalet under 1915—16 till 1,695 och har under sistförflutna
läsår uppgått till 1,746 föreläsningar. För kalenderår utgöra siffrorna: 1914 2,009, 1915 1,744,
1916 1,800 — en ökning alltså med ett femtiotal för sista året, sedan föreningarna, efter den
oro som statsanslagets sänkning 1915 medförde, kunnat med större lugn bedöma sin
ekonomiska bärkraft. Centralbyrån har också strävat att, så långt den kunnat det, understödja och
hjälpa föreningarna under kristiden: under läsåret ha åtta föreningar med svag ekonomi eller
särskilt dryga omkostnader erhållit en à två gratisföreläsningar vardera, och genom kostnadsfri
utlåning av byråns skioptikonföredrag samt genom kombinering av föreläsningar å orter, där
detta varit möjligt, har Centralbyrån sökt nedbringa föreningarnas omkostnader. Enligt
styrelsens beslut har Centralbyrån också utjämnat honoraret för föreläsningar inom vissa föreningar,
som ligga längre bort från Lund, utan kostnad för föreningarna. Liksom föregående år har
Centralbyrån även under det gångna året varit i tillfälle att ekonomiskt understödja
föreläsningsverksamheten inom föreningar, som ej åtnjuta del i anslaget till populära vetenskapliga
föreläsningar: sålunda ha tolv av Skånes ungdomsföreningar, en arbetareförening, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
