Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enghoff, Karl. Trelleborg i forn tid och ny tid. Öfversikt af stadens utveckling.
Utg. på föranstaltande af stadsfullmäktige i Trelleborg. Lundgrens bokh., Trälleborg
1917. 4:0. 336 s. Ill., portr., kart. 4:50.
Med anledning därav att 50 år förflutit sedan Trälleborg återfick sina år 1619 förlorade
stadsrättigheter, har förf. på uppdrag av stadsfullmäktige skildrat samhällets ytterst växlande
historia och låtit denna belysas av från andra håll kända tidsdrag. Boken, som framförallt har
lokalt intresse, utgör bl. a. en livlig illustration till den hårda strid, som ett litet, men
framåtsträvande samhälle under 1700-talet och förra hälften av 1800-talet hade att utkämpa för att
nå fram till ekonomisk likställighet med äldre städer. L. T.
Isberg, A[nders] U[lrik]. Häxboken. Kulturhistoriska skildringar från det
gamla Malmö. D. 1. Förf., Malmö 1916. 256 s Ill. 6:—.
Det är en intressant om än dyster epok inom vår historia som detta arbete avser att
skildra, och då det kallas kulturhistoriska skildringar och är utgivet av en stadsarkivarie gör
man sig vissa förväntningar om att få en pålitlig framställning av häxtron och häxförföljelserna
så som de gestaltade sig i Skåne och särskilt i Malmö.
I stället för att avtrycka eller på ett vederhäftigt sätt referera dokumenten har förf. —
frånsett de första mera nyktra kapitlen — skrivit en romantiserad framställning, i vilken man
ej kan skilja mellan hans egna fantasier och källornas innehåll. Dessutom lägger han i hög
grad an på det sensationella. I förordet yttrar han bl. a.: »Egendomliga ha mina upplevelser
under dessa stämningar varit, och mina tankars häxritt har understundom varit en marritt med
skräcksyner och djävulska scenerier, dem verkligheten vävt samman i fantasien.» Författaren
är naturligtvis att beklaga för dessa häxritter, men lika mycket den publik som skall följa
honom på färden, i synnerhet som han saknar förmåga att åstadkomma en konstnärligt njutbar
litteraturprodukt. Även illustrationsmaterialet är skäligen värdelöst, och för folkbibliotek kan
boken knappast anses vara lämplig. W. v. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
