Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 / 67 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norska folkbibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbildning vid någon av de amerikanska biblioteksskolorna, har Nyhuus kraftigt
bidragit till det amerikanska inflytandet på folkbiblioteken i Norge. På varje bok,
som sändes ut av Folkeboksamlingernes ekspedition, finnas Deweys och Cutters
nummer tryckta på ryggen, och på de tryckta katalogkort, som tillhandahållas
genom samma expedition och som utgöra ett avdrag av departementskatalogens
text, finnas också de nämnda numren angivna. Om också de tryckta korten
ännu ej spelat någon större roli, då endast ett mycket ringa antal bibliotek
hittills begagnat sig av dem, så måste tydligen det signeringssätt, som möter på
varje statsbidragsbok, så småningom innötas.

Fig. 8. Bergens offentliga bibliotek. Läsrummet för barn (med utlåningsavdelningen för barn i bakgrunden). (Se sid. 70.)

Mycket har även till spridande av moderna amerikanska metoder bidragit
de bibliotekskurser, som under senare åren (fr. o. m. år 1912) anordnats på
olika platser i landet, antingen i förbindelse med undervisningen vid lærerskolerne
eller fullt fristående (jfr ovan s. 62).

I alla de folkbibliotek, som jag besökte under min resa, tillämpades systemet
»öppna hyllor»; i vissa bibliotek, efter mönster från Deichmanska bibliotekets
central, dock endast i fråga om de vuxnas avdelning. Och överallt hade man
redan infört eller var i färd med att införa fackindelning och numrering i
huvudsaklig överensstämmelse med departementskatalogens anvisningar.

De uttryck för amerikansk påverkan, som här framhållits, röra visserligen i
främsta rummet de yttre formerna för biblioteksarbetet, och det lider nog intet
tvivel, att det finns bibliotek, där man aldrig kommit längre i sin efterföljd av
amerikanska metoder. Men även med den nämnda begränsningen kunna dessa
vara till gagn. Enhetligheten i principerna för böckernas ordnande och numrering
sparar mycket arbete för bibliotekarierna, och de »öppna hyllorna» ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>