Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hamlet-figurens litteraturhistoriska betydelse. Av svenska författare behandlas Almquist (i en studie
över Tintomara i Drottningens juvelsmycke), Strindberg, Änna Lenah Elgström och Hans Larsson.
De tre sista uppsatserna i samlingen handla om några av de senaste årens krigsböcker. F H.
Nordensvan, Elsie. Tusen och en natt och andra essayer. Nst. 1917. 143 s. 4:—.
De yppersta av Tusen och en natts sagor, världens berömdaste skapelser av en fantasi
utan gränser, ha vandrat över Persien till Arabien från Indien, sagolandet framför andra. Vi
ha alla hört talas om sjöfararen Sindbad, men namnet torde vara en förvrängning av det
fornindiska Siddhi-pati, d. v. s. trollkarl (egentl. »en, som lyckas»). Även från det andra
österländska huvudlandet, Kina, ha motiv kommit: själva den bekanta ramhistorien handlar ju om
en furste, som »regerade över Indiens och Kinas öar». Den semitiska förvandling, sagorna
undergått, har knappast annat än från formell synpunkt varit till deras fördel; från araberna
härröra framför allt den fatalism och den omoral, som genomgå nästan alla berättelserna.
»Tusen och en natt» bör kompletteras med äkta indiska sagor och diktverk, sådana som
tolkats av prof. Johansson och andra. Förf. leder oss emellertid med lätt och dock säker hand
genom de ändlösa labyrinterna, alltid strävande att bevara »tråden». Hennes livliga stil har
verkligt behag, och den lärdom, som ligger dold bakom den trevliga kåsörstonen, framträder
mest i de perspektivgivande jämförelserna med egyptiska, grekiska, keltiska och, framför allt,
germanska sagor, åt vilka senare hon ägnar ett mycket givande, särkilt kapitel. Bilderna äro
ofta slående; så kallas t. ex. de västerländskt beskurna upplagorna av verket »en fågel Rokk
med plockade fjädrar». (Tusen och en natt utkommer f. n. i en fullständig svensk uppl. i
Bonniers klassikerbibl., avsedd att utkomma i 12 d. Hittills har utkommit d. 1 till 6 kr.) En
verklig lucka i vår litteratur — för att använda ett oftast missbrukat uttryck — fyller förf. genom
sin redogörelse för Firdusis Konungabok, den persiska diktningens Iliad, ett ariskt storverk
även den, som dock är föga känt. Den sista uppsatsen om Don Quijotes död synes mig ej
vidare märklig, men bildar en lämplig innehållssammanställning med de bägge
huvuduppsatserna. H. Sg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
