- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
7

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligen anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Amerikas förenta stater i allmänhet.

I alla händelser har institutionen i Amerika tillvunnit sig ett sådant
förtroende, att av Unionens 48 stater år 1914 icke mindre än 34 inrättat
parlamentariska frågebyråer i en eller annan form och att Förenta staternas kongress
var allvarligt betänkt på att även för sin del organisera en dylik byrå. Jag är
ej säker på att byrån under kriget blivit verklighet. Förarbetena hade
emellertid fortskridit mycket långt. Flera motioner till förmån för den hade väckts i
kongressen, och sedan början av år 1913 förelåg ett kommittébetänkande i
ämnet på 145 tätt-tryckta finstilssidor.

Med denna byrå må icke förväxlas ett privat företag som startades i staden
Washington år 1886 under namn av allmänna frågebyrån och som 1897
uppgick i ett likaledes privat företag, vilket lagt sig till med benämningen
kongressens frågebyrå (Congressional information bureau). Denna är för övrigt en
mycket anlitad affär, en kombination av advokat- och patentbyrå samt
upplysningsbyrå både på kommersiella, politiska och många andra områden.

Ej heller må härmed förväxlas en i år upprättad officiell frågebyrå i
Washington, vilken har till uppgift att bistå personer som komma till
förbundshuvudstaden i någon allmän angelägenhet. Denna byrå skall likaledes
tillhandagå ämbetsmännen, då de behöva vända sig till andra departement.

Några stater (Connecticut, Kansas, Massachusetts, Montana, Oregon och
Washington) hava följt staten New Yorks exempel och utan vidare anordnat en
frågebyrå såsom avdelning inom respektive statsbibliotek. Andra (Michigan, New
Hampshire, Rhode Island, South Dakota, Texas och Vermont) hava till och med
lagfäst denna anordning.

I en del stater (Alabama, Colorado) utgör frågebyrån en underavdelning
av någon annan institution, t. ex. ett universitet.

Vissa stater (däribland Indiana, Pennsylvania och Virginia) hava börjat med
en frågebyrå såsom en avdelning av vederbörande statsbibliotek eller annan
statsinstitution, men snart nog övergått till att organisera byrån såsom ett fullt
självständigt företag. Rakt motsatt utveckling har ägt rum med byrån i
California, vilken startade såsom självständig, men sedermera fick uppgå i
statsbiblioteket.

I åtskilliga stater (Kentucky, Maine, Minnesota och Mississippi) fungerar
statsbiblioteket praktiskt sett såsom frågebyrå i större eller mindre omfattning,
utan att någon särskild avdelning inrättats därför. Även andra varianter finnas.

Hur organisationen än växlar, fortgår arbetet i de olika frågebyråerna efter i
huvudsak samma riktlinjer, som finnas utförligt angivna i ett omfattande arbete
av John Boynton Kaiser om juridiska, parlamentariska och kommunala
frågebyråer (XII + 467 sidor, Boston 1914). Hos honom återfinna vi samma
tankegång som hos McCarthy, att frågebyrån är bäst betjänt med ett litet, men
omsorgsfullt valt bibliotek, som bjuder på de modernaste och förträffligaste sakerna
i överskådlig och koncentrerad form, eller, såsom direktören för frågebyrån i
Indiana, John A. Lapp, uttrycker det: frågebyrån tar vid, där det stora
biblioteket slutar. Och detta gäller det stora specialbiblioteket i teknisk bemärkelse
lika väl som det allmänna biblioteket. Lapp hyser den uppfattningen, att själva
specialbiblioteket (frågebyrån) alltför ofta göres för allmänt och därigenom
förlorar i effektivitet; det är lagen om det minsta motståndet som sålunda kommer
specialbiblioteket att till sin egen skada imitera det allmänna biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free