Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundalitteratur. Några anteckningar till universitetets tvåhundrafemtioårsjubileum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urbis Lund pertinent. P. 1—2 (1792—93), liksom också alltjämt intill senaste
sekelskiftet varje Lundahistoriker, senast och fullständigast E. W. Berling (jfr
nedan). A. Stobæus, som 1708 presiderade för en avhandling om det gamla
Lund, »De antiqua urbe Lund», känner visserligen icke Chytræi skildring, men
även för honom är Lund den uråldriga staden, Luntun, bostaden i lunden.
En på modern arkeologisk och historiskt-kritisk metod fotad forskning har
emellertid helt nyligen med övertygande skäl påvisat, att hela denna historieskrivning
endast är en enda, alltjämt växande sägenbyggnad. Det var K. Stjerna, som
i sin lilla uppsats om »Lund och Birka» (Hist. tidskr. för Skåneland. Bd. 3, s.
171 ff., 1909) första gången utredde, att de talrika fynd, som efter hand grävts
upp ur kulturlagren i Lundajorden, med bestämdhet fastställa staden Lunds
uppkomst till c:a 1000 år efter Kristi födelse. Det blev ej Stjerna förunnat att
föra vidare sina banbrytande forskningar, men landsarkivarien L. Weibull har
i flera smärre skrifter (bl. a. »Staden Lunds ålder» i Hist. tidskr. för Skåneland.
Bd. 4, s. 1 ff., 1910) hopat nya bevis för Stjernas teorier, som numera icke
möta någon gensägelse.
Det medeltida Lund, ärkebiskopsstaden och de danska konungarnas hyllningsort,
»metropolis Daniæ», har även i L. Weibull sin främste kännare. I talrika
i Hist. tidskr. för Skåneland offentliggjorda uppsatser (bl. a. »Den skånska
kyrkans älsta historia». Bd. 5, s. 109 ff., 1914 ff; »Necrologium Lundense». Bd.
4, s. 259 ff., 1913; »Ärkebiskop Isarnus af Lund». Bd. 5, s. 7 ff., 1914) har
han utrett speciellare frågor av intresse, i »Lunds ärkestifts urkundsbok». Bd.
3—4 (1900—09) påbörjat offentliggörandet av de dokument, varpå den alltjämt
väntade helhetsskildringen måste bygga. Värdefulla bidrag till kännedomen om
medeltidens Lund lämna vidare de i Regesta diplomatica historiæ danicæ
(1843—1907) och Repertorium diplomaticum regni danici mediævalis udg. ved
K. Erslev (1894—1912) förtecknade urkunderna samt Libri memoriales capituli
lundensis, Lunde Domkapitels Gavebøger udg. ved C. Weeke (1884—89),
medan de talrika äldre skildringar, om vars tillvaro här blott i förbigående kan
erinras, endast med vaken kritik böra begagnas.
Det stora gränsåret i det nyare Lunds historia är tydligtvis 1668, det år då
det av Karl XI:s förmyndareregering upprättade Lundauniversitetet började sin
verksamhet. De närmaste 200 åren efter denna tid sammanfaller Lunds historia
till större delen med universitetets, och den hithörande litteraturen behandlas
lämpligare i detta sammanhang. Om tiden intill 1668 är icke mycket skrivet.
I Kancelliets Brevbøger vedrørende Danmarks indre Forhold (1885 ff.) är
emellertid en viktig del av arkivmaterialet registrerat, L. Weibull har i en liten
broschyr på grundval av en samtida avbildning tecknat »Lund på 1580-talet»
(1898), C. G. Weibull meddelat »Synodalia lundensia 1646—63» (Hist. tidskr. för
Skåneland. Bd. 2, s. 294 ff., 1906) och lämnat »Bidrag till Lunds domkapitels
och dess arkivs historia efter reformationen» (Ibdm. Bd. 4, s. 119 ff., 1912).
En visserligen kortfattad men synnerligen viktig samtida skildring av Lund o.
1660 har riksrådet Chr. Bonde efterlämnat (Handl. rör. Skand. hist. D. 6, s.
124 ff., 1818). Därjämte bör påminnas om de strödda notiser om Lunds öden
under de upprepade skånska krigen, som återfinnas i de sammanfattande
skildringarna av dessa; de flesta kunna uppsökas i Setterwall, Svensk historisk
bibliografi 1875—1900 (1907).
I detta sammanhang bör särskilt erinras om 1675—79 års skånska krig, om
vars mest avgörande händelse, slaget vid Lund, en hel liten litteratur uppvuxit.
Samtida skildringar, som man återfinner i t. ex. S. Jacobsens Den nordiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
