- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
27

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ståtlig dansk bibliotekshandbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antydas, närmast med hänsyn tagen till bibliotek med c:a 10—50,000 band. De olika
möjligheterna till lokalfrågans lösning diskuteras, fr. o. m. bibliotek, som blott
ha till sitt förfogande ett enda stort rum och till dem, som ha möjlighet att
skaffa sig en självständig biblioteksbyggnad, ett givet önskemål i varje större
bibliotek, vars betydelse starkt framhålles. Som jämförelsematerial vid sidan av
de här lämnade synnerligen instruktiva planerna över några typiska bibliotek
kan den, som ej har tillgång till amerikanska handböcker, använda de i Bibl.-bl.
1918, sid. 58 ft. lämnade planerna över en del norska folkbibliotek. — Också
i fråga om bokanskaffningen gör förf. en del synnerligen tänkvärda erinringar.
När han säger, att biblioteken ej skola onödiggöra det privata bokinköpet av
elementär och billig upplysningslitteratur, att de böra akta sig för det blott aktuella,
det efemära, det alltför elementära och i stället anskaffa upplysningslitteratur av
bestående värde, de djupare ting, som privata ej köpa, men som ge biblioteken
anseende och dragningskraft, så kan vikten av dessa synpunkter ej tillräckligt starkt
understrykas. Ett bibliotek bör alldeles säkert, även om dess bokbestånd är ganska
ringa, ej draga sig för att inköpa också något tyngre upplysningslitteratur, även
om den kanske ej skulle bli lika mycket läst som den lättare litteraturen av
olika slag. Detta är av yttersta vikt för att ett bibliotek överhuvudtaget skall
kunna bli något annat och mera än ett rent lånebibliotek för förströelselitteratur,
för att det skall kunna tillgodose det verkliga studieintresset inom olika
samhällsklasser. Det är också alldeles samma synpunkt, som ligger till grund för
utarbetandet av statens grundkatalog för folk- och skolbibliotek i vårt land.
Men fråga är, om förf. ej en smula slår över målet, då han nästan synes vilja
ur biblioteken utmönstra de mera elementära handböckerna. Ej blott i våra
dagar, då bokpriserna äro så orimligt uppdrivna, utan även under normala
förhållanden synes det tvärtom mycket behövligt att ej heller förbise behovet av
mera elementär litteratur. Ett folkbibliotek bör ha litteratur för studium på alla
stadier — det är blott det undermåliga, som ej där har någon plats. — Även
det av förf. framhävda behovet av anskaffande av bibliografisk litteratur, om ock
i anspråkslös omfattning, bör livligt understrykas. Oumbärliga uppslagsböcker
äro hos oss Årskatalog för svenska bokhandeln (pris 2:—) samt en
bokhandelstidning, i mindre bibliotek kanske snarast Svensk bokförteckning (pris 1 kr.
för 12 häften årligen). Härtill kommer grundkatalogen för folk- och
skolbibliotek med dess tillägg samt för större bibliotek i fråga om utländsk litteratur de
svenska vetenskapliga bibliotekens årligen utkommande accessionskatalog (Grkat.
s. 1) o. s. v. — I de råd förf. ger angående »det utåtvända biblioteksarbetets
i de folkliga biblioteken visar han en långt gående liberalitet. Han framhåller,
att läsesalarna i dessa bibliotek allt mer. och mer tendera åt att bli
upplysningsbyråer och understryker vikten av att så få som möjligt gå dit förgäves. —
Någon detaljerad beskrivning på de i våra dagars moderna folkbibliotek använda
praktiska kortsystemen vid utlåningen lämnas däremot ej; den intresserade kan
hänvisas till framställningen i Steenbergs Verdandiskrift Om folkbibliotek (pris
0:50, Grkat. s. 3) eller till den utförligare redogörelsen i Berättelse över första
allmänna svenska biblioteksmötet 1915 (pris 0:50, fås genom Biblioteksbladets
red.).

Böckernas katalogisering och uppställning behandlas i en uppsats av
bibliotekarie Sigfus Blöndal. I ett svenskt bibliotek torde det emellertid i regel ej
varå att tillråda att utan vidare följa de katalogiseringsanvisningar, som här
lämnas, då de på åtskilliga punkter avvika från hos oss tillämpad praxis. Bristen
på en för vårt lands folkbibliotek fullt lämpad framställning i ämnet är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free