Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tegnér, Esaias. Wrangel, Ewert. Rämen och Tegnérminnet. Ur den
Myhrman-Tegnérska släktkrönikan. W. & W, 1917. 317 s. Ill., portr. 8:50.
Detta arbete fortsätter direkt skildringen av Tegnérs förhållande till den Myhrmanska
familjen på den punkt, där Tegnérs kärlekssaga (Bibl.-bl. 1917, s. 287) slöt, med
bröllopet 1806. I första tredjedelen är det svärfaderns, Kristoffer Myhrmans, gestalt, som träder i
förgrunden. Jämte familjeförhållandena får politiken och dess återspegling i skaldens diktning
under dessa år ett brett rum. Den senare delen har ingen så framträdande centralfigur, det är
mera ekonomiska förhållanden på Rämen och i de olika Myhrmanska familjeutgreningarna som
skildras; bland det som har mest intresse härav är redogörelsen för utgivandet av Tegnérs
arbeten. En längre utvikning har till föremål brodern Elofs liv under de sista åren. — Med
denna bok avslutar förf., åtminstone t. v., sina skildringar från de Tegnérska kretsarna. Det
är ett stort och viktigt material, som i dem framlagts och kommenterats. Tillsamman bilda de
i viss mån ett motstycke till Strömborgs stora arbete om Runeberg. B. M.
Tersmeden, Carl. Memoarer. [5.] Gustaf III och flottan. I sammandrag
utg. av Nils Erdmann. W. & W. 1918. 252 s. 6:50.
I likhet med föregående band (jfr Bibl.-bl. 1918, s. 146) lämnar även detta ingående och
ur kulturhistorisk synpunkt värdefulla skildringar av umgängeslivet såväl i Norrköping och
Stockholm, där Tersmeden vistades under riksdagarna 1769 och 1772, som i Karlskrona. De
politiska striderna och intrigerna under frihetstidens sista år skildras, ehuru ej ur några mera
djupgående synpunkter. Värdefull är redogörelsen för 1772 års revolution, där Tersmeden även
i sin mån gjorde sin insats genom att vinna flottan för konungens sak. Den rojalistiska
hänförelsen tog sig även på Skeppsholmen efter revolutionen starka uttryck. Skildringen av
sjöförsvarets reorganisation bjuder åtskilligt av intresse. Tersmeden framstod härvid som deciderad
motståndare till den store fartygskonstruktören Chapman. E. N—nn.
Wilson, Woodrow. Nelson, Lars P. President Wilson, världsfredsstiftare.
Nst. 1918. 168 s. Ill., portr. 6:—.
En biografi över Wilson kan i hög grad påräkna aktualitetens intresse, och det skulle
givetvis ha sitt alldeles särskilda värde att höra vad en av våra landsmän i Amerika har att
säga om honom. Nelsons bok ger emellertid så gott som ingenting alis av personliga
synpunkter. Efter en kort framställning av Wilsons tidigare bana som professor och som guvernör
i New Jersey samt en idealiserad bild av Förenta staternas utrikespolitik upptages bokens
senare hälft av utdrag ur åtskilliga uttalanden av Wilson som president samt ur notväxlingen
under kriget mellan Amerika och Tyskland. Det har sitt givna värde att här finna samlade
och räddade undan glömskan dessa historiskt betydelsefulla och för kännedomen om Wilsons
personlighet intressanta aktstycken. Man återfinner t. ex. Wilsons berömda »14 punkter»,
åtskilliga uttalanden om nationernas förbund, havens frihet o. s. v. Som självständigt arbete
är däremot Nelsons bok synnerligen mager — den karakteristik som ges av presidenten är
t. ex. helt och hållet hämtad ur Hellströms amerikabrev. Ett visst intresse har dock skildringen
av presidentvalstriden 1912 och särskilt av Wilsons nominering till demokraternas kandidat
på partiets nationalkonvent under former, som med alla skiljaktigheter en smula påminna om
påvekonklavens. — Språket är tyvärr störande osvenskt och de politiska termerna delvis för
den ej initierade missvisande (konvention i st. f. konvent, »de tre stora departementen» i st. f.
statsmakterna o. s. v.). K. T.
Wivallius, Lars. Schück, Henrik. En äfventyrare. Värklighetsroman
från det trettioåriga krigets tid. H. G. 1918. 217 s. 9:50.
En i levande populär form hållen framställning av den svenske 1600-talsskalden Lars
Wivallius’ äventyrliga öden. Schück har för 25 år sedan utgivit en mera strängt vetenskapligt gjord
biografi (Grkat. s. 207); nu skriver han för allmänheten och har’även någon gång ändrat sin
uppfattning av sin hjältes psykologi. Ett trevligt och gediget stycke kulturhistoria. F. V.
Zahle, Natalie. Thelin, Carla. En reformator inom Danmarks
kvinnovärld under 1800-talets senare hälft. Med ett förord av Edv. Lehmann. Gle.
1918. 165 s. 3:75.
En skäligen obetydlig och vårdslöst skriven bok. Den som intresserar sig för fröken Zahle
och hennes omfattande livsgärning, bl. a. som föreståndarinna för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
