- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
62

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska specialbibliotek och frågebyråer. Hur bör institutionen lämpligeb anpassas efter svenska förhållanden? (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.) (Fortsättning.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det återstår nu att hoppas att den kommande diskussionen skall bidraga
till utredningen av följande spörsmål:

1) är en målmedveten utveckling av frågebyråinstitutionen i Sverge önskvärd?
2) om så är fallet, vad bör i första hand göras för att befrämja detta syfte?

Att mitt svar på den första frågan utfaller obetingat jakande torde framgå
av det sagda.

Rörande de åtgärder som enligt mitt förmenande kunna varå att rekommendera
för syftets uppnående skall jag tillåta mig lämna endast en antydan.

Först och främst vore det önskligt få utrett och publicerat, exempelvis i
Biblioteksbladet, vilka bibliotek och övriga institutioner i landet redan hava
någon organisation som kan räknas såsom frågebyrå, samt vilka institutioner
ytterligare äro villiga att ansluta sig till rörelsen.

Kunde detta anförande bidraga till att stimulera intresset för inrättandet av
frågebyråer, dess bättre. Organisationen av en frågebyrå kräver arbete och tid,
men en gång genomförd sparar den också långt mer av båda delarna, än som
offrats därpå, Det är en tacksam uppgift. Frågebyrån är en form bland många
att sprida tankarna, ett hjälpmedel för jäktade människor att tillgodogöra sig
resultaten av redan vunnen erfarenhet och föra utvecklingen framåt — därvidlag
böra de svenska bibliotekens funktionärer icke tveka att göra sin insats.[1]

                                                                *

Redaktör M. Manner underströk de av inledaren framförda synpunkterna.
Särskilt påpekade han vikten av att man enklare kunde få upplysningar
angående äldre tidningsartiklar, vilka för närvarande ofta vore omöjliga att finna
igen. Ett inrättande av frågebyråer skulle därjämte medföra den fördelen, att de
stora biblioteken befriades från en del av den arbetsbörda, som för närvarande
den flitiga användningen av de större tidningarna har med sig. Det vore



[1] Sedan föredraget hållits förekom i Forum, nr 4 för år 1919, en artikel av signaturen
K. P. om aktuella engelska författningsspörsmål, varav framgår, att i England frågebyråidén
upptagits i ny, utvidgad form. Därstädes tillsattes i juli 1917 en kommitté (Machinery of
Government Committee) med uppgift att utreda de olika centrala departementens
ansvarighetsområden och att framlägga förslag om på vad sätt utövandet och fördelningen av de exekutiva
funktionerna skulle kunna förbättras — alltså i viss mån en motsvarighet till de svenska
departemen talkommitterade, som år 1912 avgåvo sitt betänkande. Ordförande i den engelska
kommittén har varit lord Haldane, sedan lång tid tillbaka prövad i skiftande uppgifter och
med en vidsträckt politisk och administrativ erfarenhet. Bland medlemmarna märkas mr
Montagu, sekreterare för Indien i Lloyds Georges ministär, den framskjutne arbetarledaren mr J. H.
Thomas och mrs Sidney Webb.

Bland andra åtgärder syftande till reformering av den engelska statsförvaltningen
förordar nämnda kommitté i sitt nyligen avgivna betänkande med mycken styrka inrättandet av
ett särskilt utredningsdepartement: Ministry for research and information. Härom heter det i
Forum: »Detta säkerligen både nya och fruktbärande uppslag avser åstadkommandet av en
enhetlig organisation av det oerhört omfattande arbete, som i en modern stat nedlägges på
insamlande och sammanställandet av fäkta och upplysningar och på principiella utredningar
såsom en förutsättning för de politiska avgörandena. Det innebär sålunda ett utnyttjande av
det vetenskapliga arbetet och av systematiserat tankearbete över huvud taget i den statliga
verksamhetens intresse. Praktiskt taget skulle det betyda en avlösning och en koncentrering
under fackmannamässig ledning av en stor del av det arbete, som nu utföres av kommittéer
och sakkunniga, tillsatta för en viss given uppgift. Det låter lätt tänka sig vilken besparing i
arbetskraft och tid, som en rationell organisation i detta avseende skulle medföra.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free