Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsatsen, Kulturstatens frihetsproblem. Fingret lägges på den ömma punkten, att »ju mer
ingripande och detaljerad kulturstaten fattar sin uppgift, desto olidligare blir dess
förmynderskap för själen och friheten». Räddningen finner förf. i religionen. — Övriga uppsatser ha
förut varit synliga i dagspressen. Den utförligaste behandlar undervisningen i religion i
statensskolor. Det vore önskvärt, att liknande upplysningslitteratur som denna vunne vidsträckt
spridning, man må för övrigt ansluta sig till förf:s uppfattning eller icke. E. M. R.
Wetter, Gillis P:son. Det romerska världsväldets religioner vid början av
vår tideräkning. Hellenism, senjudendom, urkristendom. Nst. 1918. 500 s. Ill., litt. 26:—.
Med det romerska världsväldets religioner menas här den hellenistiskt-romerska fromheten,
senjudendomen och urkristendomen. Förf. önskar sig som läsare icke blott dem, som studera
teologi och religionshistoria, icke blott präster och lärare, utan lika mycket varje bildad lekman,
som hyser intresse för hithörande frågor. Detta arbete är också i hög grad läsvärt. Icke blott
den vackra utstyrseln med talrika illustrationer göra det lockande, utan även den klara och
livfulla framställningen. Det torde kunna betecknas som ett av de betydelsefullaste arbeten i
sitt slag, som de sista åren utkommit i vårt land. Skada blott, att det höga priset torde göra
det omöjligt för andra än större bibliotek att förvärva det. H. S—r.
C. Filosofi.
Descartes, René. Om metoden att rätt bruka sitt förstånd och utforska
sanningen i vetenskaperna. Övs. [fr. fra.] och inledning av Enok Torell.
B. & B. 1918. 81 s. Portr. (Berömda filosofer 9.) 2:—.
D. (f. 1596, d. 1650) är den förste filosof i nyare tid, som med användande av den nya
matematiska fysikens (representerade av Kepler och Galilei) metoder söker ge en matematiskt
rationell världsförklaring. I det nu översatta arbetet skildrar han på ett populärt sätt, hur han
kom att överge den äldre filosofien, och vad hans egen metod innebär. Arbetet lämpar sig
bra som en inledning till och kort sammanfattning av hela D:s filosofi. M. J.
D. Uppfostran och undervisning.
Petersens, Hedvig af. Ett barns litterära memoarer. Nst. 1917. 79 s. 2:—.
I en kåserande form låter författarinnan oss följa med en flickas läsning — vi få väl
antaga, att det är hennes egen — under barndoms- och »backfish»-åren, tills hon fyllt 17 år.
Skildringen är rik på goda iakttagelser om barns smak och funderingar, och författarinnan gör
många reflektioner, som man gärna instämmer i, om man än icke kan varå med om alla. För
den som intresserar sig för barnens och ungdomens läsning äro biografier av detta slag av
stort intresse, dock måste man komma ihåg, att man ju lätt blandar samman vad man som
vuxen tänker och vad man tänkte om en bok, när man läste den som barn. Man kan också
missminna sig. Författarinnans läsning får väl heller icke betraktas som alldeles typisk för
flertalet flickors — lyckligtvis, ty hon läste Raskolnikov vid 12 år och Giftas vid 13—14. —
Hon tyckes också ha varit ett ganska ensamt barn, för vilket böckerna kanske kommo att
spela en mer än vanligt stor roll. Men boken väcker många minnen till liv och ger åtskilligt
att tänka på. H. Lg.
F. Litteraturhistoria.
Jfr nedan arbetena om Brinkman och Lindhé på J.
Warburg, Karl. Essayer. A. B. 1918. 293 s. 12:—.
Essayist i egentlig mening var Warburg knappast; hans intresse låg mera åt det sakliga
än det formella, och någon egentlig stilistisk förmåga ägde han icke. Därför ha hans smärre
uppsatser heller intet av den ovanliga charm, som ger sin prägel åt exempelvis Levertins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0105.html
