Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även tr. i Meddel, fr. Ö. l. fornminnesför. III [Ö. 1904] samt sep.). I »Utställningen af äldre
kyrklig konst i Strängnäs 1900, studier» I, II (1913, 276 + 229 s.) omnämnes Almby I: 195,
196, II: 134, 138; Asker II: 141, I: 157; Askersunds landsf. II: 141, 144; Axberg II: 141, 160,
180; Boo I: 240, II: 1411, 165, 171; Edsberg II: 1411, 176, 179; Glanshammar I: 561, I: 56, 76,
108—110, 112, 114, 115; II: 128, 1411, 145, 146, 242; Hallsberg I: 118; Hammar I: 31, 33,
342, 35, 414; II: 119, 120, 122, 123, 1241, 125, 1411; Hofsta II: 1411; Kil I: 56, II: 1411, 164;
Knista I: 41, II: 1411; Kräklinge I: 71, 192, 194, II: 1411, 164; Kumla I: 70, 1061; Kägleholm
I: 257; Lerbäck II: 1411; Lillkyrka II: 1411, 160; Lännäs I: 167—171; Ramundaboda I: 366:
Ringkarleby II: 1411, 157, 160; Skagershult II: 1411, 155, 157; Sköllersta I: 31, 33,35,57, II:
1411; Stora Mellösa I: 75, II: 1411; Tångeråsa I: 118: Viby I: 57,99—102, 104—108, 114, 115,
II: 1411, 180; Wintrosa I: 116—118, 120, 122; Ödeby I: 195, 252, 256, 257—259, II: 1411, 157;
Örebro I: 366, 40, II: 1411, 144, 145, 176, 180, 182; M. Dahlander har i »Bilder från stad och
land» s. 103—128 publicerat »Några anteckningar om äldre träbyggarkonst i Örebro län».
I fråga om länets kyrkor lämna de olika socken- och stadsbeskrivningarna viktiga bidrag,
liksom »Örebro l. fornminnesförenings m. m. meddelanden» och »Till hembygden». Ur
konsthistorisk synpunkt behandlas deras inventarier i nyssnämnda »Utställningen af äldre kyrklig
konst». Till deras byggnadshistoria lämnas bidrag i E. Lewenhaupt, »Hist.-topogr. utställningen
i Örebro sept. 1902» (Bilder från stad och land, utg. av Örebro l. fornminnesför., (Ö. 1905,
s. 25—37) även i Örebro l. fornminnesför. meddelanden samt sep.). E. Ekhoff har i »Svenska
stafkyrkor» (1914—16, 4:0) skildrat Mosjö äldsta kyrka s. 307—325; A. Lindblom behandlar
i Sv. turistföreningens årsskrift 1911, s. 107—116 »Kyrkor i Nerike».
Främst bland de arbeten, som röra åkerbruket och lanthushållningen i allmänhet
står J. V. Jonsson, Örebro läns hushållningssällskaps historia 1803—1902, I, II (Ö. 1902,
X + 307 s., X 4. 430 s.). I dess andra del äro intagna J. K. Ekbäck, Landtbruksskolor,
stiftade eller understödda af Örebro läns hushållningssällskap (s. 1—28); J. V. Jonsson,
Folkhögskolan och lantmannaskolan (s. 29—37); G. Djurklou, Sänkningen av sjöarne Hjälmaren och
Qvismaren (s. 38—78 med karta); E. Lewenhaupt, Mosjöns sänkning (s. 79—88); I. Lindström,
Bidrag till kännedomen om Örebro läns nötboskapsafvel (s. 89—135); E. Björkegren,
Hästafveln i Örebro län under det nittonde århundradet (s. 136—155): A. Giöbel,
Skogshushållningens utveckling i Örebro län under 19:de årh. (s. 156—169); C. G. Löwenhjelm, Om
trädgårdskonsten i Örebro län (s. 170—186); J. Wahljisk, Husslöjden i Örebro län 1803—1902
(s. 187—287); R. Montgomery-Cederhjelm, Fiskerinäringen i Örebro län under 1800-talet (s.
288—307). Viktiga äro Hushållningssällskapets »Handlingar» 1804—16 och 1833—36;
»Underrättelsebladet» 1833—42; »Hushållstidning» 1, 2, 1844—45; »Årsberättelser» 1848—67 samt
Qvartals skrift från och med 1868. Av intresse ur den i h. 3 för 1901 av den sistnämnda
införda skildringen av »Landtbruket, i Nerike för 50 år sedan» av G. Djurklou. Av vikt är ock
G. W. Gumælius, Berättelse om landthushållningens närvarande tillstånd i Örebro län (Ö. 1846,
107 s. + I tabell). I Mosskulturföreningens tidskrift förekomma flera uppsatser om mossodling
m. m. av H. von Feilitzen, C. Haglund, R. Tolf och C. G. Zetterlund.
I Landtbruksakademiens annaler förekomma »Redogörelse för Örebro läns hushållningssällskap
d. 1 nov. 1815» (1815, II: 237); F. Cederborgh, Om Nerike och dess landtbruksförhållanden
(1866:65) samt G. Strömstedt, Rön om mossodling vid Porla brunn (1827:192).
Bland den rikhaltiga naturvetenskapliga litteraturen torde följande arbeten i främsta
rummet förtjäna nämnas. Äldst bland de botaniska arbeten, som beröra länet, är
A. Samzelius, Blomster-krantz af de allmännaste och märkvärdaste uti Neriket befintliga wäxter (Ö.
1760, 84 s.), vilkens sällsynthet dock gör den svåråtkomlig. Främst av hithörande litteratur
märkas J. D. Gellerstedt, Nerikes flora (1 uppl. 1831; 2 uppl., omarbetad och tillökt av C. O.
Hamnström 1852); C. Hartman, Landskapet Nerikes flora (1866) samt P. J. Hellbom, Nerikes
lafflora (1871). Den sistnämnde har ock behandlat länets lavflora i uppsatser i Öfvers. af Sv.
wet.-akad. förh. (1866 och 1867) och i Sv. wet.-akad. handl. (1870). Bladmossfloran har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
