Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1876, 15 s.); K. G. Grandinsson, Ö. (Sv. turistför. årsskr. 1910 s. 193—215, 13
pl.); P. Johnsson, Ö. för hundra år sedan (Ö. 1916, 180 s.); B. Forsell, Ö. och dess
utveckling, 1, 2 (Ö. 1912, 16, 4:0, 141 s., 179 s., reg. 19 s., ill., 3 kartor, 1 tabell);
G. Blomquist, Handbok f. resande i Ö. (Ö. 1883, 128 s., 4 pl., i karta, 6 träsnitt);
Vägvisare i Ö., »Ö. i forna dagar och nu» (Lindesb. 1901, 23 s., 17 pl., 1 karta),
H. A. P., Ö. i våra dagar, handb. f. resande och affärskalender (Ö. 1904, 59 s., 30 pl.,
1 karta); Örebro med omgifningar, oumbärl. handb. f. res. (Ö. 1911); J. Wahlfisk,
Om Ö. stad, dess utveckling och topografi i äldre tider (»Bilder fr. stad och
land», s. 141—180 med 1 karta); och Ö. stad under karolinska tiden 1650—1720-talet
(Medd. fr. Ö. l. museum 5, 1912, s. 1—31); B. Forsell, Ö. med omnejd (O.
1917, 4:o, 196 s., inkl. annonser). Slottet. J. F. Bagge. De arce regia Oerobroënsi
(diss. Ups., præs. J. Ihre, 1, 1819, 4:o, 25 s.); J. Wahlfisk, Ö. slott (Sv. turistför.
årsskr. 1903, s. I48—173, 6 pl.); Th. Nordström och M. Dahlander, Ö. slotts
byggnadshistoria (Ö. 1908, 4:o, 155 s., 27 pl., 3 kartor, 33 fig.); K. G. Grandinsson,
Ö. slott (Medd. fr. Nerikes Fornm.-för. I901, 97 s., med pl.). Nicolaikyrkan.
G. V. Gumælius, Ö. kyrka (Sv. familje-journalen 1876, bd. 15, h. 5, s. 14O—143,
1 pl. med text); A. W. Kjellström och J. Wahlfisk, Nicolaikyrkan,
arkitektonisk-histor. beskr. (Medd. fr. Nerikes fornm.-för. och i särtr.), Ö. 1896, 88 s. 10 pl.,
27 teckn); J. Wahlfisk, Nicolaikyrkan (Till hembygden 1905, s. 53—76, 7 pl.,
2 foto. och i särtr.); A. W. Kjellström, Arbetena vid Nicolai kyrka påbörjade
1860; kyrkans tillstånd denna tid (Meddel, fr. Ö. läns fornm.-för., 1909, s. 45—73).
Olaus Petrikyrkan: K. E. Edlund, Olaus Petrikyrkan (Till hembygden 1913, s.
98—107, 6 pl., 2 foto.); A. W. Kjellström; Förslag t. ny kyrka i Ö. (Ö. 1903, 31
s., 6 pl.); Olaus Petrikyrkan, Minne af invigning d. 22 dec. 1912 (Ö. 1913, 31 s.).
Kungsstugan. K. O. Lindblom, Kungsstugan, dess historia och väggmålningar
(Medd. fr. Ö. läns fornm. för. 4, Ö. I909, 44 s., 2 pl.); [H. Hofberg]. Kommunallif
i början af 1800-talet (Läsning i hemmet 1882, s. 665—671, 1 pl., Kungsstugan);
H. Hildebrand, Kungsstugan (K. witt.-hist.- och antiq. akad. månadsblad 1897, s.
102—104). Borgarhuset. A. Nilsson, Ett borgarhus från storhetstiden (Medd.
fr. Ö. l. museum 1912. s. 35—48). Församlingshuset. H. Holmberg, (Till hembygden
1914, s. 135—143). Karolinska Läroverket. O. J. Gumælius, Bidrag
t. hist. fr. 1819 (i Örebro läroverks progr. 1858, 4:o, 19 s.); G. W. Gumælius,
Inbj. skrift t. den högtid som läroverket firar med anl. af det fullbordade ordnandet
af dess lärohus och samlingar (Ö. 1864, 4:o, XVIII s.); K. F. Karlsson, Blad ur
Ö. skolas äldsta historia (h. [1] —5, Ö. 1871—1900, LXIV + 64; LXXXV1I +
101: CXII + 24 + 3 kart.; 34 + CCC; 20 + CCCL1X + 80 s.). För läroverksbyggnadens
omändring redogöres i årsredogörelse 1908—09. Tekniska Elementarskolan.
M. Starck, 1857—1907 (Ö. 1908, 150 s., 26 pl.). Soldathemmet.
E. Morén, »Föreningen Ö. soldathem» och K. svea trängkårs soldathem i Ö. (Till
hembygden 1915, s. 68—85). Engelbrektsstoden. G. W. Gumælius, Tal vid
den högtid då — — — aftäcktes d. 14 okt. 1865 (Ö. 1865, 32 s.); [E. W. Lindblad],
Sång (Ö. 1865, 8 s.) samt pl. med text i Ny ill. tidning (1865 o. 1886); Sv. familjejourn.
(1865); Svea (1867); Hemvännen (1877). Sällskapet af d. 18 febr. 1862.
C. Lindman, Minnesblad, förhandlingar i — — 1882 10/3—1912 2/3 (Ö. 1912, 318 s.,
1 pl.); densamme: Sällskapet Konkordia i Örebro, återblick på sällskapets 50-åriga
verksamhet (Ö. 1912, 72 s.). Örebro-industri. En mängd smärre uppsatser med
illustrationer ingå i illustrerade tidskrifter och kalendrar o. d. J. Larsson Samzelius:
Några under Örebro faktori lydande gevärssmeders stämplar (Rig 1918, s. 44—46).
Almby. K. Leijonhufvud, Korta anteckningar om släkten Leijonhufvuds vapen m. m.: A. kyrka
h. 1, s. 9, 14, 17 (1899); Hjelmarsberg h. 2, s. 20—21 (1900).
Asker. J. G. Sandahl, Oeconomisk berättelse om A—s s:n i Neriket (Hushållnings-journal
för aug. och sept. 1782, s. 549—571, 597—610, 617—20); E. P. Möller, Berättelse
om potaskeverket i Nerike A—s härad och socken på Torps rusthåll (Uppfostringssällskapets
tidn. 1782, n:o 7—8, s. 25—27); K. Winge, Om Diabas-granitgången
vid Brefven (Geol. för. förh. 1896); C. Y. Lundgren, Kort historik ö. Brefvens bruk
(se på Geologi!); B. E. Birath, Ur Bysta och Brefvens historia (1906, 4:o, 22 s.,
6 pl.); Minnesstenen öfver Friherre N. G. Djurklou, Odensbacken (Hvar 8 dag 1909
n:o 49—50, s. 774, 2 pl. med text): N. Sjöberg, Bysta (Sv. slott och herresäten.
Närke, 1911, s. 57—68); C. M. Borgström, Askermålets ljudlära (diss. Ups., 1913,
s. 1—74).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
