Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wet.-akad. förhandl. 1864 n:o 16, s. 309—318); K. Leijonhufvud, Korta ant. om
släkten Leijonhufvuds vapen m. m. (1900, om Frösvidal h. 2, s. 15—16).
Knista. M. Roth, Lekeberga och Anreparne (Förr och nu 1875, bd. 6, s. 51—54, 90—91,
151—152, 1 pl.); densamme, Villingsberg (Förr och nu 1875, bd. 6, s. 212—215, 1 pl.).
Kräklinge. G. Hedin, Beskrifning ö. K. s:n (Sv. wet.-akad. handl. 1754, 2 quart., s. 109—142).
Kumla. C. G. Stenius, Descriptio Nericiæ occidentalis, spec. 1, sistens paroeciam Kumbla
cum annexa Hallsberg (diss. Upps., præs. E. M. Fant, 1791, 4:o, 14 s.); A. Stolpe,
Descriptio Nericiæ, spec, II. (diss. Upps., præs. E. M. Fant, 1794, 4:o, 30 s.);
J. Widén, Om Kumla s:n (diss. Upps., 1857, 16 s.); F. M. Franzén, Beskrifning
öfver K. och Hallsbergs s:n, utg. av E. Lewenhaupt (Meddelanden fr. Örebro 1.
museum 6 (Ö. 1916, s. 80—92); E. Lönroth, När Frans Mikaël Franzén var
kyrkoherde i Kumla (Till hembygden 1910, s. 104—119, 4 pl., 1 foto.); E. Lewenhaupt,
Frans Mikaël Franzén i Kumla (Vår lösen 1915, Ups., 4:o, 10 tvåspaltiga sidor);
E. Lewenhaupt, Säbylund (Sv. slott och herresäten 1911, Nerike, s. 18—32); L. Paulinus
Gothus, Commonefactio de Angelicis et Pythonicis adparitionibus, sigillatim vero,
de præstigiis Kumblæis in Nerikia, habita Strengnesii die 5 sept. 1629 (Str. 16.30,
4:o, 113 s.); Jon Månssons — en f. d. Örebro-djäknes — rustico-latinska
dagboksanteckningar om sin kärlekshistoria 1642—47 (Ö. 1899, 11 s.).
Kvistbro. S. Ekström, Några kulturella drag ur K. förs. historia (Till hembygden 1911, s.
104—115, 2 pl., 1 foto.); M. Roth, Svarta bruk (Förr och nu 1876, bd. 7, s. 204—
208, 224—227, 1 pl.); J. C. Linnerhjelm, Bref under senare resor i Sverige (1816,
om Svarta: bref 4, s. 37 f.).
Lerbäck, J. Johansson, Om Noraskog 3, s. 431—432; K. Bäckgren, Gamla anteckningar om
djur och växter i L. s:n (Fauna och flora 1911, s. 116—124); E. Erdmann, Om
porösa rullstenar bestående af genomvittrad orstenskalk [från Mariedam] (Geol. för.
förh. 1879).
Lillkyrka. Om folkmängdens och mortalitetens förhållande under en tid av 100 år uti L.
och Ödeby förs. (Stockholms-posten, n:o 126, d. 6 juni 1800); K. Leijonhufvud,
Korta ant. om släkten Leijonhufvuds vapen m. m. (om gravkor m. m. i kyrkan:
h. 1, 5, 10, 11, 13, 14, 17, [1900]; om Ekeberg: h. 2, s. 11—14, [1900]; om
Götarsvik: h. 2, s. 17); G. N., Ekebergs gård, Margareta Leijonhufvuds barndomshem (Idun
1906, n:o 38, s. 458, 460, 3 pl. med text);
Linde. C. H. Berglund, Försök till beskrifning o. Lindes, Ramsbergs och Nya Kopparbergs
bergslager (Ö. 1860, 148 s.); Bias [P. E. Bergstrand], Lindes kyrka för trettio år
sedan, en minnesbild upptecknad 1874 (Sverige, fosterländska bilder, 1877—78,
s. 95—96); K. A. Andersson-Meijerhelm, Flydda dagar; anteckn. om en
bergmansslägt [på Siggeboda] samt om händelser, seder och bruk m. m. i Lindes bergslag
från 1500-talet till 1870 (Nora 1888, 163 s.); E. Bore, Bärgsmanslif i början af
1800-talet; Anteckn. från Nora och Lindes bärgslager (1891, 48 s.); H. M. O.
Nelson, Bergslagen i geografien (Glerupska biblioteket, Lund 1912); densamme, En
bergslagsbygd, hist. geogr. öfverblick (Ymer 1913, h. 3, s. 278—352); J. F. Nelson,
m. fl., Våra bygder i ord och bild (Lindesberg 1897—1908, h. 1—14); D. Tilas,
Dagbok öfver H. K. H. Kron-Printz Gustavs resa igenom bergslagerna sept. 1768
(Falun 1896, 43 s.); D. Hummel, Beskr. t. kartbladet Linde (Sv. geol. unders. ser.
Aa, n:o 47, 1873); L. J. Igelström, Jacobit och braserit vid Glakärnsgrufvan, Lindes
s:n (Geol. för. förh. 1910, n:o 129, bd. 12, h. 3, s. 137—139); J. Johansson, Bidr.
t. Lindes bergslags äldre historia (Noraskogs arkiv 1, s. 402—418).
Ljusnarsberg. E. G. Hammarström, De societate metallica novo-cuprimontana seu paroecia
Ljusnarsberg (diss. Upps., præs. E. M. Fant, 1792, 4:o, 24 s.); densamme, Försökt,
beskrifning ö. L. (Prisskrifter gillade av Örebro l. K. hush.- sällsk., 3 h., Ö. 1813,
64 s.); K. Hult, L:s krönika (Ö. 1891—92, 513 s.; 2 uppl., Falun 1918, 16 + 634 s.);
densamme, L:s kyrka 1635—1891 (Ö. 1892, 39 s., 4 pl.); Ljusnarsbergs kyrka (Förr
och nu, 1891, n. f. bd. 6, s. 91, 1 pl.); G. Nerman, Bångbro järnvärk (Ups. 1908,
12 s.); C. Bååth-Holmberg, Westmanland, s. 219—226.
Längbro. E. W. Lindblad, Carlslund (Sv. familje-journalen 1874, bd. 13, s. 369—370, 1 pl. med text).
Lännäs. B Schlegel, Örebro läns herrgårdar: Segersjö (1884); A. E. U. Kuylenstjerna, Våra
fideicomiss: Segersjö (Bonniers månadshäfte 1911, h. 10, s. 738, 1 pl. med text);
N. Sjöberg, Segersjö (Sv. slott och herresäten, Nerike 1911, s. 49—56);
R. Montgomery-Cederhjelm, Segersjö (Till hembygden 13, 1916, s. 97—101); H. Hofberg,
Segersjö (Sverige, fosterl. bilder, 1877, s. 319—322, 1877—78); V. Karlsson.
Beskrifn. t. kartbladet Segersjö (Sv. geol. unders. 1873).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
