Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bestämmelserna om statsanslag till folk- och skolbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsunderstöd för studiecirkelverksamhet med 15.000 kronor. — År 1918 hade antalet statsunderstödda
folkbibliotek stigit till 797 och skolbibliotek till 649. Det sammanlagda understödsbeloppet uppgick
till 147,558:83 kronor, och högsta statsbidraget kunde tilldelas 72 folkbibliotek, därav 45 i stad
och 27 på land, samt 155 skolbibliotek, därav 46 i stad och 109 på land. Statsunderstöd för
studiecirkelverksamhet tilldelades för samma år tre riksförbund med sammanlagt c:a 1.600
studiecirkelbibliotek och uppgick tillsammans till 42.751:04 kronor.
Även om man sålunda ej kan annat än med stor tacksamhet erkänna det kraftiga stod,
som staten särskilt sedan år 1912 lämnat folkbiblioteksarbetet i dess olika former i vårt land,
så hava dock å andra sidan under de gångna åren erfarenheter vunnits, som giva vid handen,
att en revidering i vissa avseenden av föreskrifterna i den nådiga kungörelsen den 23
september 1912 angående statsunderstöd åt folkbiblioteksväsendet synes vara av behovet påkallad.
Skall folkbiblioteksverksamheten få verklig betydelse i ett lands bildningssträvanden fordras
å ena sidan, att över hela landet finnes ett nät av boksamlingar och utlåningsställen, men å
andra sidan är det av ej mindre vikt, att på alla de ställen, där förutsättningar finnas, dessa
boksamlingar utvecklas till verkliga folkbildningscentra, med någorlunda betydande resurser i
fråga om bokförrådet (icke minst beträffande uppslagsböcker och facklitteratur av olika slag),
under fackmässig ledning samt med lämpligt anordnade bibliotekslokaler, i vilka i alla mera
tätt bebyggda samhällen böra ingå läs- och studierum.
Av dessa båda huvudkrav är det egentligen blott det förstnämda, som vunnit vederbörligt
beaktande i den nu gällande biblioteksförordningen. Däremot kunna de önskemål, som
sammanförts under det andra kravet, ej anses ha blivit tillräckligt uppmärksammade.
Om också statsbidragens maximibelopp i förhållande till de förut gällande bestämmelserna
— såsom redan nämnts — betecknade en högst väsentlig ökning, så utgöra de dock endast
en obetydlig del av de belopp, som behövns för bokinköp och bokbindning i de större
kommunernas folk- eller skolbibliotek, framför allt efter de senaste årens oerhört starka stegring
av bokpriser och inbindningskostnader. Det har också visat sig, att det avklippande av
möjligheten att med stegrade egna anslag erhålla ytterligare höjning av statsbidraget, som ligger i
det fixerade maximibeloppet, alltför ofta medfört att även sådana större kommuner, som kunde
och borde lämna högre anslag, stannat vid denna gräns.
En annan brist är att kommunerna lämnas utan all uppmuntran från statens sida ifråga
om bibliotekslokalernas anordnande på ändamålsenligt sätt, särskilt med hänsyn till läs- och
studierum. Det gäller om åtskilliga även större bibliotek, att de sakna sistnämnda lokaler
eller att, om dylika finnas, de äro allt för kort tid tillgängliga samt att de där uppställda
handbiblioteken i regel äro av synnerligen torftig beskaffenhet.
Icke heller ligger i de nuvarande bestämmelserna någon direkt uppmuntran till biblioteken
att anställa och på tillbörligt sätt avlöna föreståndare, som verkligen äro skickade att
leda upplysningsarbetet och äga den tekniska utbildning, som behövs för rationell skötsel av
ett modernt folkligt bibliotek. I detta sammanhang må också framhållas vikten av att
bibliotekskurser anordnas regelbundet, såväl kortare, avsedda för de många små folk-, skol- och
studiecirkelbibliotekens föreståndare, som längre för bibliotekarierna vid de större folk- och
skolbiblioteken.
För att närmare belysa i vad riktning de nu gällande bestämmelserna angående statens
understödjande av folkbiblioteksväsendet synas böra reformeras, må här lämnas en kort
översikt över förhållandena på hithörande område i vårt grannland Danmark, där man på ett
ganska storslaget sätt visat sig behjärta bibliotekens behov i de här närmast berörda hänseendena.
I regel utgår statsbidraget i detta land visserligen blott med hälften av sådant fast ortstillskott
under föregående år, som härleder sig från någon offentlig institution eller förening, men någon
maximigräns finnes icke, och dessutom har man öppnat möjlighet för biblioteken att erhålla
ytterligare statsunderstöd, så att det sammanlagda beloppet av statsbidragen under vissa
förhållanden kan uppgå till fullt samma summa som ortsbidraget. Villkoren äro något olika i stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
