Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Forsstrand, Carl. Storborgare och stadsmajorer. Minnen och anteckningar
från Gustaf III:s Stockholm. 2 uppl. H. G. 1918. 198 s. Ill., portr. 10:—.
Arbetet utgör en fortsättning av författarens skildringar av det borgerliga Stockholm
under den gustavianska tiden, »Skeppsbroadeln» (Bibl.-bl. 1917, s. 282) och »Köpmanshus i
Gamla Stockholm» (Bibl.-bl. 1918, s. 204). De släkter, som nu behandlas, äro Westman,
Westin och mera kortfattat Müller och Oldenburg. Bryggarekungen Abraham Westman
spelade såsom ivrig rojalist en viss roll i sitt stånd vid 1789 och 1792 års riksdagar. Under
Gustav IV Adolfs förmyndarregering inblandades Westman i vissa politiska tilldragelser såsom
Armfeltska högmålsprocessen. I det gästfria Westmanska hemmet umgicks även Bellman, som
vid flera tillfällen strängade sin lyra vid firande av familjefäster. F. lämnar livliga skildringar
av betydande kulturhistoriskt intresse. E. N—nn.
Gagnér, Anders. Gammal folktro från Gagnef i Dalarne. Maiander 1918. 111 s. Litt. 1:75.
Utom de meddelade sägnerna om olika foJktrosgestalter (jättar, troll, näcken m. fl.) och
exemplen på olika arter av folklig magi innehåller den lilla boken hänvisningar till liknande
stoff i äldre bygdelitteratur, som ytterligare förhöjer dess värde. H. H.
Löfgren, Emil. Folktro. Sed och sägen från Njurunda socken i Medelpad.
Maiander 1918. 88 s. 1:50.
Boken är av fullständigt samma typ som föregående (dock inga litteraturhänvisningar).
Dessa i ovanligt prydlig typografisk utstyrsel framträdande arbeten (jfr även Sköld,
Blekingesägner (Bibl.-bl. 1919, s. 44) borde kunna påräkna intresse även utanför den bygd de handla om,
och det vore av kulturhistorisk betydelse om de finge många efterföljare. H. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>