Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koncentration och effektivitet. Önskemål i fråga om stärkande och utbyggandet av folkbiblioteksorganisationen i Sverige. (Diskussion vid S. A. B:s femte årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vill då börja med att framhålla, att jag anser det principiellt riktigt att i
statsbidragsbestämmelserna skillnad göres mellan å ena sidan sådana bibliotek,
som i första hand och utan något slags begränsning avse att stå allmänheten
inom kommunen till tjänst, eller som jag i det följande kommer att kalla dem,
de allmänna eller egentliga folkbiblioteken — och å andra sidan sådana
bibliotek, där böckerna i första hand äro avsedda att tillgodose studiebehovet hos en
starkt begränsad krets, och där de, även sedan de enligt förordningens
bestämmelser ställts till allmänhetens förfogande, dock i regel förnämligast komma till
användning bland medlemmar tillhörande en särskild förening, studiecirkelbiblioteket.
Det förra slaget av bibliotek äges för närvarande i allra flesta fall av kommunen,
men även föreningsbibliotek ha, som redan förut nämnts, möjlighet att få
samma uppgifter och förmåner som ett kommunalt bibliotek, och jag skulle finna
det förmånligt, om det för framtiden uttryckligen föreskreves, att om inom en
kommun ett föreningsbibliotek står under bättre ledning och har större betydelse
än det av kommunen ägda biblioteket, det förra — d. v. s. föreningsbiblioteket
— skall erkännas som det allmänna folkbiblioteket, till vilket det senare har att
ansluta sig som filial, om det skall komma i åtnjutande av statsbidrag.
I en och samma kommun bör, som hittills, endast ett allmänt folkbibliotek
(eller bibliotekssystem), men däremot hur många studiecirkelbibliotek som helst
kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd. Till gengäld bör emellertid en
bestämd skillnad göras i villkoren för statsbidrag till dessa båda slag av bibliotek.
En dylik skillnad göres även nu, men den bör för framtiden grundas på andra
principer än för närvarande.
Enligt de nuvarande bestämmelserna ligger olikheten i allmänhet uttryckt däri,
att studiecirklarna .i statsbidrag erhålla endast hälften av de bidrag de själva
anskaffat, under det att folkbiblioteken erhålla samma belopp. Maximigränsen är i
båda fallen den samma, eller 400 kr. För framtiden borde enligt min mening
skillnaden i stället gälla maximigränsen för statsbidraget.
Det allmänna folkbiblioteket bör åläggas uppgifter, som ej i samma grad kunna
tillkomma studiecirkelbiblioteket. Man kan först och främst begära, att det skall
ha en bibliotekarie, som genom bokkännedom skall kunna stå de bildningssökande
inom kommunen till tjänst, och som är nog hemma i biblioteksteknik för
att kunna hjälpa övriga bibliotekarier inom kommunen, framför allt vid utgivande
av gemensamma tryckta kataloger. Vidare bör vid detta bibliotek om möiligt
finnas läs- och studierum, i alla händelser bör dit anskaffas lämplig handbokslitteratur.
Slutligen bör det ingå i det allmänna bibliotekets uppgifter att sörja för
att filialer upprättas på lämpliga ställen inom kommunen. När härtill kommer, att det
antal människor, som skola betjänas genom det allmänna folkbiblioteket, är så
mycket större än studiecirkelbibliotekets egentliga kundkrets, måste grundade skäl anses
föreligga för att maximigränsen sättes väsentligen högre för det allmänna folkbiblioteket
än för studiecirkelbiblioteket. Gränserna för statsbidragen till de olika slagen
av bibliotek böra bestämmas å ena sidan så, att intet hinder lägges för en
kraftig utveckling av studiearbetet, som dock alltid måste bli cirkelbibliotekens
förnämsta uppgift, å andra sidan så, att dels statsbidraget kan bli av verklig
betydelse även för de större kommunernas folkbibliotek, dels att det kan varå
förmånligt för sådana föreningsbibliotek, för vilka studiecirkelarbetet är mera en
bisak eller rentav snarast en fiktion, att söka anslutning som filialer till det allmänna
folkbiblioteket.
I fråga om de allmänna folkbiblioteken anser jag att det vore önskligt, om,
som det framhållits i S. A. B:s styrelses skrivelse till konungen (se Bibl.-bl, h. 3 s. 129),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
