Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. Filosofi.
Bury, J[ohn] B. Tankefrihetens historia. Övs. [fr. eng.] av E. Petrini.
Tiden 1917. 256 s. (Modärnt vetande 12.) 1:50.
En god översikt över tankefrihetens öde allt sedan den grekiska kulturens blomstring. I ett
kort avslutningskapitel diskuterar förf. även de grunder, på vilka en obegränsad yttrandefrihet
bör tillåtas. Han ansluter sig till Mills ståndpunkt, att det är nyttan av yttrandefriheten som
är så stor, särskilt för det intellektuella och moraliska framåtskridandet, att friheten icke bör
begränsas, även om man för en kortare tid kan tro sig finna skadliga verkningar av friheten, vilka
man gärna skulle ha velat hindra. M. J.
E. Språkvetenskap.
Beckman, Nat[anael]. Språkets liv. En inledning till språkets studium.
W. & W. 1918. 199 s. 5:75.
Enligt författarens förord skall hans bok ersätta Ljungstedts arbete Språkets liv, som är
utgånget ur bokhandeln. Den är fullt självständig i förhållande till sin föregångare och anlägger
ofta synpunkter, som på Ljungstedts tid ej voro aktuella, åtminstone icke i samma grad
som nu.
Efter ett inledningskapitel — väsentligen rörande språklivets psykologiska förutsättningar
— kommer först en framställning om ljud och ljudlagar, därefter behandlas analogibildningar,
språkens inflytande på varandra, ord och betydelse, dialekter, riksspråk och skriftspråk. S.
120 säger förf., att ett följande kapitel skall handla om »Stilarter». Något kapitel över detta
ämne finnes dock — tyvärr — ej i boken.
Beckmans bok är synnerligen rikhaltig och roande. Förträffligt valda exempel belysa
utredningarna. Man märker överallt den originelle, självständigt tänkande språkmannen, som
gärna går egna vägar. Stilen är frisk och personlig. Den mycket stridbare förf. har ibland
kryddat sin framställning med små polemiska utfall, som även om de skulle vara fullt befogade
i och för sig, dock knappast äro på sin rätta plats i ett sådant arb. som detta. Man måste
beklaga, att boken är illa korrekturläst: expertsamling för excerptsamling (s. 176). Sv. Akademiens
ordbok i st. f. ordlista (s. 109) må anföras som bevis härpå. T. H.
Cederschiöld, Gustaf. Skriftsvenska och talsvenska. Gle. 1919. 80 s. 1:75.
Det lilla häftet med ovanstående titel utgör ett sammandrag av författarens berömda,
banbrytande arb. »Om svenskan som skriftspråk» (Grkat. s. 45). Man måste beundra Cederschiölds
förmåga att på ett ringa sidoantal med bevarande av den mönstergilla populära framställningsform,
som är utmärkande för denne förf., ge ett så rikhaltigt innehåll som här givits. Rekommenderas
på det livligaste. T. H.
Karlgren, Bernhard. Ordet och pennan i mittens rike. Sv. andelsf. 1918. 196 s. 6:—.
En synnerligen intresseväckande framställning av det kinesiska språkets egendomligheter.
Förf. ådagalägger klarligen, varför kineserna omöjligt kunna införa vårt alfabet i stället för sina
underliga tecken, han visar också med en mängd väl valda exempel, vilken bildrikedom och
vilket kulturvärde, som rymmes i dessa tecken, som för den ytlige betraktaren te sig blott som
olika sorters streck. Även talspråkets för oss så främmande uttryck och vändningar erhålla en
lika instruktiv som roande belysning. Litteraturproven kunde valts med mindre hänsyn till
det rent filologiska och mera till det estetiskt och kulturellt betydelsefulla; eljest torde boken
ha få utländska medtävlare. Prof. Karlgren har förut skaffat sig ett namn som sinolog genom
självständiga forskningar över kinesisk ljudhistoria. H. Sg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0230.html
