Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- Några upplysningar om det revolutionära Rysslands biblioteksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÅGRA UPPLYSNINGAR OM DET REVOLUTIONÄRA
RYSSLANDS BIBLIOTEKSFÖRHÅLLANDEN.
Av Andre bibliotekarien Arne Holmberg.
Om biblioteksförhållandena i Ryssland under tiden mellan monarkiens fall
och den bolsjevikiska omvälvningen föreligga ytterst sparsamma underrättelser.[1]
Att interimsregeringen ställde sig välvillig gentemot strävandena för
biblioteksväsendets utveckling, torde man kunna sluta därav, att en kurs i biblioteksväsen
hölls i Moskva under tiden 26 april—24 maj 1917. Denna kurs visar ett ganska
mångsidigt program; där lämnades en översikt över litteratur i bibliotekskunskap
och en översikt av samtida bibliotek, där behandlades en mängd tekniska frågor
rörande katalogisering, fackindelning, uppställning, utlåningsorganisation, statistik
m. m., och där utgåvos bibliografier över litteratur på olika områden. Man
behöver emellertid ej nödvändigtvis anse, att denna kurs hade revolutionen att tacka
för sin tillkomst, ty den gamla regimen hade sannolikt icke lagt hinder i vägen för
den öppna diskussionen av dylika frågor. Redan flere år före revolutionen trycktes
skrifter om amerikanska biblioteksförhållanden och handledningar för
folkbiblioteks förvaltning.
Det är föga troligt, att den svaga interimsregeringen kunnat vidtaga några
särdeles genomgripande positiva åtgärder för biblioteksväsendets reformering, men
bolsjevikerna synas ha utvecklat en storartad aktivitet i detta syfte. Vid
folkupplysningskommissariatets »Avdelning för folkbildningen utanför skolan» inrättades
en särskild Biblioteksavdelning, vilkens närmaste uppgift var att vid själva
kommissariatet upprätta ett centralbibliotek av frågebyråkaraktär. Grundstommen
till detta bibliotek bildades av en mängd föråldrad pedagogisk litteratur, en nästan
fullständig lagsamling och några tidskrifter, däribland »Undervisningsministeriets
tidskrift». Detta bibliotek hade tillhört det gamla undervisningsministeriet, och
för dess komplettering hade ett årligt anslag på 18,000 rubel stått till ministeriets
förfogande. Efter marsrevolutionen 1917 vidtogos energiska åtgärder först av
interimsregeringen och sedan av folkkommissarierna för att anskaffa modern
pedagogisk litteratur, vilket var i hög grad av behovet påkallat, ty med hänsyn till
bokbeståndets ålderdomliga karaktär föreföll det otvivelaktigt, att det årliga anslaget
under den gamla regimen använts till »ovidkommande» syften.
Biblioteksavdelningen fick emellertid snart ett betydligt vidgat verksamhetsfält.
Den överhopades med förfrågningar och böneskrifter från en mängd bibliotek,
som sökte dess skydd till följd av vissa revolutionära åtgärder. Genom dekreten
[1] De flesta sakliga uppgifter i det följande äro hämtade ur ett i september 1918 utkommet
häfte av folkupplysningskommissariatets officiella tidskrift, som jämte en mängd annan
bolsjeviklitteratur förvärvades av d:r G. Hallström under en tids vistelse i Östersjöprovinserna
förra året och av honom nyligen skänkts till Kungl. biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0009.html
