Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några upplysningar om det revolutionära Rysslands biblioteksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfärda ett särskilt dekret rörande skydd av boksamlingar — om detta lett till
önskat resultat, förmäler icke den tillgängliga litteraturen.
Centrum för Biblioteksavdelningens verksamhet var Petrograd, även sedan
huvudparten av undervisningskommissariatet jämte den övriga regeringen flyttat
till Moskva. Såsom skäl uppgives vikten av intimt samarbete med det publika
biblioteket. Huruvida avdelningen fortfarande befinner sig i Petrograd, är ovisst.
Under sommaren 1918 utarbetades på folkkommissariernas förslag ett projekt
till en »centralkommitté för statsbibliotek», som helt skulle ägna sig åt samma
uppgifter som motsvarande sektion av Bibl.-avd. I juli hölls i Moskva ett möte
av representanter för offentliga och vetenskapliga bibliotek, varvid flera
vittfamnande projekt framlades. Man tillsatte en kommitté av fackmän för att utarbeta
en plan till en vägledande katalog över ryska boksamlingar och för att organisera
regelbundna låneförbindelser mellan Rysslands större städer. Vidare formulerades
grundprinciperna för lagförslag för Bibl.-avd., varvid man framhävde önskvärdheten
av biblioteksväsendets centralisation i Ryssland och anslutning till det
amerikanska systemet.
En föreställning om den betydelse, som de ledande bolsjevikerna tillmäta
biblioteksväsendet, kan man få genom att kasta en blick på de kalkyler, som
folkupplysningskommissariatets »avdelning för folkbildningsarbetet utanför
skolan» uppgjort för fördelning av statsanslag till 12 guvernement med sammanlagt
bortåt 35 millioner invånare under senare hälften av 1918. Av hela anslaget (bortåt 25
millioner rubel) avsågs nära en tredjedel för bibliotek och »läsestugor», under det
att närmast lägre post, »Skolor och kurser för fullvuxna», endast upptog omkr. 18,6 %.
Det oerhörda behov av nya böcker, som biblioteksväsendets planerade utveckling
måste kräva, skulle till stor del tillgodoses genom statens egen förlagsverksamhet.
Redan i början av år 1918 beslöts utgivande av de ryska klassikerna, till vilka även
räknas så nya förf. som Čechov och Tolstoj, av vissa mera betydande historiska,
pedagogiska och socialpolitiska arbeten av ryska förf. eller i rysk översättning,
samt av en serie översättningar av mera betydande utländska skönlitterära författare
— allt i billiga upplagor.[1] Beslutet ledde åtminstone under första halvåret 1918
till påtagligt resultat, ett tiotal värdefulla verk voro redan utkomna, och ett
femtiotal annonserades såsom under förberedelse eller under tryckning. De åsatta
priserna äro i betraktande av det allmänna prisläget mycket låga, men på grund
av den rådande »bokhungern» kalkylerades med jätteupplagor, och vederbörande
förlagsorgan beräknade, att inkomsterna icke blott skulle täcka de av staten
förskotterade omkostnaderna utan även lämna någon vinst.
Man kan även konstatera ett livligt intresse för bibliografisk och biblioteksteknisk
litteratur. I det ovannämnda (se sid. 1, noten) tidskriftshäftet förekommer en
bibliografi, upptagande en mängd hithörande skrifter[2] jämte recensioner. Några av
skrifterna ha utkommit redan under den gamla regimens tid, en innehåller
programmen för de förut nämnda kurserna 26 april—24 maj 1917, men de flesta synas vara
utkomna under den första hälften av 1918. Både de olika författarna och
recensenterna äro uppfyllda av beundran för det amerikanska biblioteksväsendet,
vilkets införande i Ryssland de anse vara ett eftersträvansvärt, fast svåruppnåeligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
