- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
13

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationen och skötseln av biblioteken vid de allmänna läroverken. (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snart kräver en person, som kan helt ägna sig däråt. Då uppstår frågan, hur
dennes förhållande till läroverket skall bli. Jag tror ej, att det skulle vara lyckligt att
låta honom övertaga läroverksbibliotekariens åliggande och således låta honom
sköta referensbibliotek och lärjungebibliotek. Bibliotekarien vid centralbiblioteket
bör emellertid få något slags inflytande på biblioteksförhållandena vid
läroverket, där hans sakkunskap bör vara till nytta. Han bör ha plats i den av mig
föreslagna biblioteksnämnden, som vid läroverket skall bestämma inköpen.

I städer, där intet distriktsbibliotek upprättas, kommer det för läroverken att
gälla att taga ställning till där befintliga kommunala bibliotek. Läroverkskollegierna
komma säkert i allmänhet att opponera sig mot eventuellt framkommande
förslag att till vanliga kommunala bibliotek överföra större delar av deras
boksamlingar. Enligt min mening böra ett läroverksbibliotek och ett kommunalt
bibliotek i samma stad åtminstone rätt länge kunna utvecklas vid sidan av
varandra, utan att de därför behöva inkräkta på varandras område eller att en sådan
anordning behöver bli ur allmän ekonomisk synpunkt olämplig. Men ett
samarbete dem emellan, icke minst ifråga om inköp, är nödvändigt. För att åstadkomma
samarbete böra vissa regler fastslås. Olämpligt vore väl icke, om i styrelsen för
det kommunala biblioteket insattes någon medlem av den av mig föreslagna
biblioteksnämnden vid läroverket, närmast väl läroverksbibliotekarien. Har så det
kommunala biblioteket utvecklats och genom statens ingripande fått sådan
ekonomisk grundval och sådan ledning, att det har utsikter att bli jämförligt med ett
distriktsbibliotek, då kan det vara tid att upptaga frågan om att till detsamma
överföra böcker från läroverksbiblioteket.

Till sist skall jag upptaga en för läroverksbiblioteken mycket viktig fråga, den
om bibliotekariernas avlöning. Den lön, som bibliotekarierna hittills haft, är, som
bekant, synnerligen obetydlig, och därtill sakna de flesta realskolor särskilda
bibliotekarier, och vid sådana skolor skötas biblioteken av rektorerna. Frånräkna
vi Gävle, där särskilda förhållanden råda, gå arvodena till bibliotekarierna vid de
högre läroverken ej å något ställe över 450 kr. Så högt ha blott 3 (h. latinläroverket
å Norrmalm, h. allmänna läroverket å Södermalm o. Göteborgs latinläroverk, vid
åtminstone sistnämnda delat på två bibliotekarier).[1]

Den lön, som bibliotekarierna uppburit, har, åtminstone å de flesta håll, varit
så liten som 1 kr. à 1.50 i timmen. Har bibliotekarien dessutom utfört några
egentliga katalogiseringsarbeten, har hans ersättning varit än mindre. Att det med så
låg timpenning ej kändes uppmuntrande att sköta biblioteket före kristiden är
säkert, och än mindre sedan denna inträtt. Ej underligt, att, såsom överstyrelsen
framhåller, bibliotekarietjänsterna ej äro vidare efterfrågade. Jag skall ej
uppehålla mig vid det styvmoderliga sätt, på vilket frågan om höjda arvoden behandlats
av överordnade myndigheter före 1913. Jag börjar med detta år. Då påbörjade
läroverksöverstyrelserna i sammanhang med förarbeten för ett cirkulär till
rektorsämbetena ang. vården av läroverkens bibliotek en utredning av frågan om
ökade arvoden för läroverkens bibliotekarier. Jag och säkerligen flera
läroverksbibliotekarier trodde då, att åtminstone förslag om höjning av arvodena inom rimlig
tid vore att förvänta från läroverksöverstyrelsen. Men den, som trodde så, blev djupt
besviken. Då överstyrelsen den 30 dec. 1914 äntligen ingick till Kungl. Maj:t med en
skrivelse ang. vissa ändringar i läroverksstadgan rör. biblioteken, förklarade den



[1] Vid Jönköpings läroverk har arvodet senare höjts till 600 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free