Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kökeritz, Gustaf H. Tyska skrivövningar. Bv. 1919. 144 s. 3:75.
Utom 92 efter svårighetsgrad ordnade stycken, som för första gången publiceras såsom
texter för översättning till tyskan, innehåller ovannämnda arbete 24 översättningsprov för
realskoleexamen samt 55 studentstilar. Vidare meddelas uppgifter för uppsats på tyska i
studentexamen (vt. 1910—ht. 1918). Under styckena förekomma nödiga glosor samt här och var (i
arbetets tidigare avdelningar) hänvisningar till språkläror, som brukas i våra skolor.
Samlingen synes mig försvara sin plats vid sidan av sina äldre förtjänstfulla föregångare.
Språket är stundom något tungt (se särskilt n:r 81 »Brev från Cettinje»). T. H.
Lindroth, Hjalmar. Bohusläns härads- och sockennamn. V. Sv. 1918. 115 s.
Kart. (Skr. utg. av Inst. f. ortnamns- o. dialektforskn. vid Gbgs högsk. 1.) 2:75.
Arbetets syftemål kan klargöras genom följande citat ur författarens förord: »Föreliggande
skrift vill söka avgiva ett prov på vilka kulturella och nationella värden ortnamnsforskningen
kan bringa i dagen genom att till behandling upptaga spörsmål som ligga nära för varje
hembygdsintresserad. Den vill ock söka visa, hurusom sådana ämnen kunna behandlas på ett sätt
som förenar vetenskaplighet med tillgänglighet även för andra än fackmän». Efter allt vad
anmälaren kan förstå har förf. på ett mycket förtjänstfullt sätt fyllt den uppgift han förelagt sig.
Skriften anbefalles åt alla dem som äro intresserade av den moderna ortnamnsforskningen. Den
är både lärorik och roande. T. H.
Odhner, Einar. Språket, en spegel av kulturen. W. & W. 1918. 80 s. Litt. 1:50.
I föreliggande arb. har förf. ej blott sökt belysa, huru språket är en spegel av vår odling.
Han har även givit en kortfattad språkhistoria med notiser om språkets uppkomst, ljud- och
formutvecklingen och de olika stilarterna. Det lilla häftet är lättläst och roande samt vittnar
om sakkunskap, förmåga att välja goda exempel och varm kärlek till vårt modersmål. T. H.
Wigh, Erik. Översikter i tysk grammatik. Lindströms bokh., Lund 1919. 96 s. 1:50.
Meningen med föreliggande arb. är, som förf. anmärker i förordet, att hjälpa lärjungarna
vid våra allmänna läroverk till rätta på några punkter, där deras kunskaper i allmän grammatik
ofta äro otillräckliga och där deras tyska grammatik lämnar dem i sticket. Boken torde
kunna sägas väl motsvara nämnda ändamål och förtjänar bli ett supplement till våra vanliga
skolgrammatiker. Åtskilligt, som påpekas i den, finnes nog omnämnt i språklärorna, men det
har i Wighs arbete understrukits och betonats kraftigare än i dessa. T. H.
Östergren, Olof. Våra vanligaste främmande ord med uttal och förklaring.
4 uppl. A. B. 1918. 96 s. (Verd. småskr. 146.) 1:—.
Att Östergrens förträffliga lilla förteckning över våra vanligaste främmande ord nu utgivits
i sin fjärde uppl., visar att allmänheten — med rätta — högt uppskattar den. I föreliggande
uppl. har antalet uppslagsord betydligt ökats — från något över 4,500 ord i uppl. 1 till inemot
7,500. Krigstidens och kristidens speciella terminologi har uppmärksammats (så ha t. ex. tank
»stormvagn», hamstra »samla förråd» upptagits, däremot saknas terror: »den röda terrorn»).
Särskilt beröm förtjäna författarens många fyndiga svenska »utbytesord». Trots arbetets
rikhaltighet är lånordsförteckningen naturligtvis ej fullständig: en småskrift kan, såsom förf. antyder, ej
innehålla så mycket som en stor ordbok. Bland ord, som jag saknar, må nämnas: blankvers,
distikon (däremot finns det ovanligare stikisk), kanzon och terzin (däremot finns sonett), emanera,
konkordans. Uttalen lyncha (ej blott lynka) och suffragett (med hårt g), borde väl ha
medtagits — i Skåne torde de vara vanligare än de upptagna uttalsformerna. Exemplet under
alexandrin ej fullt riktigt. Patricier förekommer ej sällan i överförd betydelse (om andra än
Roms patricier). Jfr plebej, vid vilket ord den utvidgade användningen omtalas. T. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
