Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är historien om en läroverksadjunkt, som dragit sig tillbaka till landet redan vid unga
år, hans kärlekshistoria med en trög och indolent kvinna, som låter sin gård förfalla, hans
intresse för hennes son och en liten bondjänta, som han uppfostrar, och hans förbindelse med
lantbefolkningen. Förf:s rutin förnekar sig icke, men det är som saknade det hela konstnärlig
energi: alltsammans berättas i ett forcerat tempo, summariskt och refererande, utan
utförda karaktärsteckningar. Ställvis är det rent omöjligt på grund av sin lättvindiga konstruktion.
Ossiannilsson har förut skrivit långt bättre böcker. Hj. L—n.
Retzius, Gustaf. Dikter. Lb. 1919. 272 s. Portr. 7:50.
Vid sidan av sin stora vetenskapliga gärning utövade professor Gustaf Retzius diktens
konst. Han skrev i yngre år sonetter, som nog voro påverkade av Snoilskys då nya
sonettmanér, och sedan skrev han idealistiska tankedikter, som komma en att tänka på de
Rydbergska. F. V.
Sandberg, Algot. Tider som flyktat . . . 1. Farfadern. Vol. 1, 2. Db. 1919. 14:—.
En Stockholmsskildring från det gamla Ladugårdsland i början av 1870-talet, innan det
ännu hunnit bli det förnäma Östermalm och medan ännu Humlegården var en allmän
nöjesplats, där bl. a. den berömde lindansaren Blondin visade sin konst. I själva berättelsen finnes
mycket, som är banalt och följetongsaktigt, men miljöskildringen förefaller tagen tämligen på
kornet och några av personerna äro roligt tecknade. F. H.
Silfverstolpe, Gunnar Mascoll. Arvet. Dikter. Db. 1919. 85 s. 4:25.
Släkten Silfverstolpe hör ju till våra vittra släkter med Axel Gabriel S., Gudmund Leonard
och många fler. Den här senast framträdande medlemmen av släkten synes värdigt uppbära
traditionen. Klangen i hans röst verkar så sympatisk med sin ljusa, ideella syn, antingen han
besjunger dådet och handlingen eller minnena och livet på någon gammal gård. Diktionen
är fast och galliskt skolad — en dikt som »Strömsholm» leder tanken på Snoilsky — men
bakom den väl behärskade formen anar man ett vekt och mottagligt, mycket kultiverat
temperament. »Arvet» synes mig avgjort höra till de mera intressanta av de senare årens
diktsamlingar. Dess främsta dikt är väl »Bröderna», som skildrar skillnaden mellan handlingens man
och drömmens. Hj. L—n.
Swahn, Waldemar. Det lyckliga Bokenäs. En roman om en liten värld i
den stora världen. Å. & Å. 1919. 304 s. 8:50.
En ny av de böcker, där förf. i en given ram med historiskt färgad bakgrund sätter in ett
antal figurer. Figurerna äro ej precis nya men bra uppritade, och en ton av medkänsla,
stundom en nyans sentimental, ligger över dem. F. V.
Söderberg, Hjalmar. Skrifter. A. B. 1919. 5:50, 7:50.
D. 1. Förvillelser. Berättelser. — D. 2. Preludier. Historietter.
Som konstnär och stilist hör ju Hjalmar Söderberg redan till våra klassiker. Hans knappa,
pregnanta, fyndiga och träffsäkra stil ger ju alltid ett sådant tydligt uttryck för hans skepsis,
pessimism, elakhet, kvickhet och malice. Så många vänner har också hans konst, att flera av
hans böcker nu äro slutsålda och utgångna ur bokhandeln. En ny samlad upplaga hälsas
därför med tillfredsställelse. Som del I av denna föreligger nu Söderbergs ungdomsroman
Förvillelser, denna om Herman Bangs ungdomsböcker påminnande skildring med sin förträffliga
stockholmsluft. Del II innefattar Preludier, några ungdomsskisser, av vilka en del senare
ingått i novellböckerna »Främlingarna» och »Det mörknar över vägen» samt Historietter.
Söderbergs stilideal är ju det galliska. Om även nya tider ha andra ideal och om även för den
nyidealism, som bryter sig fram, Söderbergs åskådning kan verka föråldrad, komma nog hans
böcker att stå sig, och med sin klara tanke och klara stil är han en läromästare mången hade
nytta av att följa. — Några för Söderberg ytterst karakteristiska kommentarer och anmärkningar
åtfölja respektive delar. — Cirka 8 delar väntas utkomma. Hj. L—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
