Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I inflytandet från den Kant—Schiller—Fichteska idealismen och det särskilt ur händelserna
vid Finlands förlust framsprungna hatet till Ryssland ser B. två faktorer, som i huvudsak
behärska T:s diktning. Men vid klarläggandet härav analyserar han den ena dikten efter den
andra och kommer med fina och slående anmärkningar i mängd. Kapitlet om Lantvärnssången
t. ex. torde höra till det bästa vi ha av litterära undersökningar.
Den psykologiska uppfattningen av Tegnér, som här genomföres i en omfattande och detaljerad
monografi, har B., som han själv nämner, redan skisserat i sin essay Tegnér som brevskrivare
(i Essayer och kritiker 1911—1912) och vidare exemplifierat i några avdelningar av Svenska
studier i litteraturvetenskap (1913). Den — för övrigt omstridda — litteraturvetenskapliga
metod, han i sistnämnda arbete söker begrunda, vill han här genomföra i ett stort exempel,
Hans stora fyndighet och utomordentliga kombinationsförmåga kunna därvid någon gång
förleda honom till hypoteser, som kanske icke hålla stånd för kritiken. Men hans
undersökningar äro alltid byggda på en omfattande sakkännedom och en filologiskt minutiös och
skarpsinnig kritik av dikternas text. Så är hans bok ett huvudarbete, som ingen, som vill på allvar
syssla med Tegnér eller vinna en djupare förståelse av hans diktning, kan gå förbi. Och den
glänsande framställningskonsten gör alltid studiet till en njutning. B. M.
Teodora. Diehl, Charles. Teodora, danserska och kejsarinna. Övs. fr.
fra. av Märta Lindqvist. H. G. 1919. Ill., portr. 12:—.
Den tjusning och även den gåtfullhet, som legat över den berömda byzantiska kejsarinnans
gestalt, ha alltid haft intresse för historiekunniga läsare. Här ha vi i svensk tolkning ett
sakkunnigt och även underhållande arbete om henne av en känd lärd. F. V.
Tessin, Carl Gustaf. Leijonhufvud, Sigrid. Omkring Carl Gustaf Tessin.
2. Drottningen. Nst. 1918. 247 s. Portr. 12:—.
Denna del av Tessinbiografien har i huvudsak samma karaktär som den förra (se Bibl.-bL
1918, s. 100); skildringen är även här gjord ur Tessins synvinkel. Men de skildrade
tilldragelserna äro mera betydelsefulla, händelserna ha ryckt oss närmare; ehuru de skiftande tavlorna,
från frihetstidens upprörda partistrider fram till den dystra avslutningen vid revolutionsförsöket
1756 knappast bjuda några nya eller fördjupade synpunkter, göra de dock bilden vida fylligare
och kunna i hög grad fängsla intresset. — Ett personregister till båda delarna avslutar boken. <i>B. M.
Topelius, Zacharias. Dagböcker, utg. af Paul Nyberg. Bd 1. 1832—1834.
A. B. 1918. 192 s. Ill., portr. 12:50.
Alltsedan sin barndom brukade Topelius föra summariska dagböcker, där han samvetsgrant
antecknade mer eller mindre viktiga tilldragelser i sitt liv. Här föreliggande band upptar
skildringarna från hans första studentår vid universitetet i Helsingfors. Notiserna erbjuda
emellertid sällan något större intresse; de röra sig huvudsakligen om de mest vardagliga
förhållanden, promenader, studier, sällskapsliv o. d. I allmänhet äro de dessutom så pass kortfattade
att man knappast får något egentligt intryck av den omgivning i vilken författaren rör sig.
Själv frapperar han huvudsakligen genom sin oändliga naivitet. — Arbetet torde endast vara
lämpligt för större bibliotek, som lägga an på en viss fullständighet i facket litteraturhistoria. O. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
