Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands orostid 1917-18 i dess svenskspråkiga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvungen att företaga den vådliga färden till Estland, nämligen Kurt Reuter: »Då
pojkarna drogo ut». (108 s,).
En skildring från östra delen av det röda Finland är Eli-Margareta Wärnhjelm:
»I väntan på friheten »(94 s., 4 pl.). Förf., som var sjuksköterska, blev på
grund av sina aktivt ådagalagda vita sympatier satt i fängelse (i Viborg) och
undgick genom en ren tillfällighet att i likhet med de flesta av sina medfångar bli
mördad under den vita arméns angrepp på Viborg. Vad en enskild värnlös
»borgare» på landsbygden kunde få genomgå under den röda regimen, skildras i en skrift
av konstnären Emil Cedercreutz: »På båda sidor om fronten. Med silhuetter af
förf.» (58 s.). Hans gård i Näyhälä mo i Åbo län blev gång på gång hemsökt av
plundrande hopar, och han måste slutligen fly till skogen för att ej bli mördad.
Då de vita trupperna anlände till trakten, slöt han sig till dem. De i den
intressanta texten inströdda silhuett-teckningarna äro av mera konstnärligt än
historiskt värde.
Slutligen må nämnas två böcker, som delvis beröra förhållanden i Finland under
inbördeskriget. En tysk reservlöjtnant Erich Schüler, som 1916 blev tillfångatagen
av ryssarna och omsider lyckades rymma ur fångenskapen, råkade just under det
pågående inbördeskriget komma över gränsen till finskt område, där de röda då
voro herrar. Han lyckades taga sig fram genom deras linjer och passera över
fronten till den vita sidan. Han kom att deltaga i en strid vid Varkaus, där han såsom
den mest sakkunnige officeren fick föra befälet. Dessa händelser skildras i slutet
(s. 113—169) av hans bok »Vita gardet mot röda gardet. En flyktings upplevelser
Övers, av Henning Söderhjelm» (tryckt i Stockholm). Den bekante finländske
författaren V. Humble, förut officer i rysk tjänst, som under inbördeskrigets,
första tid vistades i Helsingfors, skildrar i början (s. 1—49) av en bok med titeln
»Från rödt till hvitt. Rundt Finska Viken februari—juni 1918», sina intryck från
upprorets utbrott och de två första veckorna av den röda tiden. Belysande för det
röda väldets psykologi är den lätthet, varmed förf. lurade till sig ett bland alla
bolsjevikmyndigheter synnerligen rekommenderande pass, helst om man beaktar den
otroliga misstänksamhet, som de lade i dagen gentemot från deras synpunkt
ganska ofarliga »borgare». I slutet av samma bok (s. 154—169) skildras
författarens upplevelser på den finska sidan om gränsen och hans intryck från det vita
Helsingfors, där partistriderna redan hunnit blossa upp på nytt, under det den
nu mer än någonsin viktiga militärfrågan fick vänta på sin lösning. —
Ett bidrag till Finlands utrikespolitik under upproret lämnar den i Stockholm
tryckta sammanställningen »Finland i den svenska pressen. Tidningsurklipp från
den 1 februari till den 27 april 1918» (455 s.). Den omnämnes — delvis med ogillande
på grund av ofullständighet och olämplig disposition — av Gunnar Castrén i n:r
18 (16 sept.) av Nya Argus för samma år i en utförlig artikel »Vår diplomati under
den röda tiden» (s. 123—125). Castrén påpekar åtskilliga svagheter hos de ännu
vid diplomatisk kutym ovana representanterna för den unga staten och beklagar
särskilt en del oförsiktiga uttalanden, som vid intervjuer gjorts av personer i
ansvarig ställning. (Jfr även »Förhållandet till Sverige» av W. Söderhjelm i Nya
Argus 1918, h. 6—8).
Härmed torde det viktigaste ha nämnts av den litteratur, som skildrar händelserna
och livet under inbördeskriget. I anslutning härtill kan nämnas en av H. Ignatius
utgiven festskrift: »Carl Gustaf Mannerheim. Biografi. Tal. Telegram.» (114 s.,
1 portr.) Biografien (36 s.) ger bl. a. en karaktäristik av Mannerheims krigföring.
Vid sidan av den ovan nämnda så att säga »historiska» litteraturen trycktes under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
