Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands orostid 1917-18 i dess svenskspråkiga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
råa instinkter (de upproriska äro »rusiga av blod»), den ger en inblick i de vitas
liv under Helsingfors’ röda tid och skildrar besök i ett par av de röda ämbetsverken,
där den öppna dryckenskapen syntes vara ett förebud till hela regimens fall. Dessa
torde vara de enda under 1918 utkomna romaner, som uteslutande koncentrera
sitt stoff kring orostiden.[1] I en novell, »Parkmuren», i Henrik Hildéns »Tre
berättelser om barnet» (s. 100—144), anspelas på händelser i november 1917 och
våren 1918. — I detta sammanhang kan nämnas ett intressant omtryck
(med företal undertecknat i maj 1918), nämligen Bertel Gripenbergs »En
dröm om folkviljan» (47 s.), som första gången utkom i tidskriften Varias
januarihäfte 1908. I denna »dröm» berättade förf., hur han tänkte sig en social
revolution år 1913, sedan den extrema omstörtningspolitikens frukter mognat — en
skildring som på ett slående sätt erinrar om många episoder från november 1917
och våren 1918. Denna skrift har icke mindre intresse såsom en träffande
karaktäristik av det finska folkelementets lägsta instinkter än såsom ett vittnesbörd
om författarens intuitiva förmåga att skåda in i framtiden.
Orostiden har givit upphov till en åtminstone kvantitativt[2] betydande poetisk
alstring redan under 1917 och 1918. Endast en diktsamling med motiv från
den samtida politiken synes vara tryckt redan 1917, nämligen Hanna Wahlroos’
»Dikter». En jubeldikt över den ryska revolutionen, »Frihetskampen», är daterad
mars 1917, under det dystra toner ljuda i de under sommar- och höstmånaderna
författade »Den tunga sommaren», »Vi sucka . . .», »Sia, Våla» och »Den 18 november»
(s. 82—95). De övriga diktsamlingarna ha 1918 till tryckår. Två äro helt ägnade åt
befrielsekriget, nämligen Jarl Hemmers »Ett land i kamp. Tio dikter» (36 s.)[3] och
Bertel Gripenbergs »Under fanan» (88 s. — Förf.s Saml.dikter. 10). Båda begynna med
ljungande uttryck för författarnas avsky för de rödas illdåd och brott mot kulturen
och fosterlandet och fortsätta med av mäktigt patos burna kamp- och frihetsdikter i
anslutning till den vita arméns framtågande och slutliga seger. En diktsamling av
Ruth Hannula »1918 i snö och sol» (88 s.)innehåller huvudsakligen stämningsbilder
med motiv från eller anspelningar på frihetskriget. Arvid Mörnes »Offer och segrar
från Finlands kämpar» (77 s.,tr.i Stockholm), som omspänner en större tidrymd av
landets kampfyllda tillvaro (t. ex. kampen mot det ryska förtrycket under »ofärdsåren»),
innehåller bl. a. flera motiv från händelserna i november 1917 och ger uttryck
åt andra stämningar från orostiden, såsom i »Strofer till Åland» och »Den svenska
tanken».[4] Förutom dessa fyra samlingar, som ha tillkommit eller äro utgivna närmast
med anledning av frihetskriget, finner man åtskilliga av orostiden inspirerade
enstaka dikter i 1918 års poetiska tryck. I tredje samlingen av Rafael Ronimus’
»Sånger vid Saimen» finnas (s. 115—126) dikter med titlarna »Per Evind
Svinhuvud,» »Guld, guld, bröd eller blod», »Till hjältarna», »En tidsbild» (dat. 31. 1. 1918)
och »Lejonbaneret». I Alex. Slottes »Sånger och syner» finnas många dikter, som
mer eller mindre tydligt anspela på aktuella händelser; otvivelaktigt hithörande
äro fyra, som äro sammanförda under den gemensamma rubriken »Barbarnatt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
