Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kiev, nyss hemkommen från en treårig landsflykt. På grund av sitt förflutna vann han snart
de revolutionära organisationernas förtroende och blev vald till militärkommissarie i Kiev, i
vilken egenskap han lojalt stödde interimsregeringen gemtemot ytterlighetspartiernas allt starkare
framträdande upplösande tendenser. Å ämbetets vägnar fick han i uppdrag att resa till
fronten, där han trädde i beröring med generalerna Brusilov och Kaledin, samt blev sedan utnämnd
till chef för Kievs militärdistrikt. Hans verksamhet på denna post försvårades oerhört genom
den ukrainska separatistiska rörelsen och genom bolsjevikagitationen, och han såg sig slutligen
tvungen att avgå. Han lämnade Ryssland i augusti 1917. — Skildringen av dessa upplevelser
och i sammanhang därmed stående händelser utgör huvudinnehållet i boken, vilkens titel är i
någon mån missvisande. Förf. betonar, att han ej avser att lämna någon skildring av
revolutionens förlopp, men boken är icke utan ett visst värde såsom bidrag till historien om den
ryska revolutionens första utvecklingsskede på ett periferiskt men icke desto mindre synnerligen
viktigt område. — De inströdda bilderna, mest porträtt av den första revolutionstidens
förgrundsfigurer, äro förträffligt reproducerade. A. H.
Rysslands omdaning. En skildring av förhållandena före och under
världskriget av Rütger Essén, Aug. Giron, Alfred Jensen, Anton Karlgren, Allan Meyer,
Gunnar Hesselgren-Silverstolpe, H. Stålhane och Verner Söderberg. Bd 1. Nst.
[1917—]1918. 379 s. Ill., portr., kart. Inb. 10:—.
Detta band — fortsättningen skall handla om världskriget och revolutionen — innehåller
17 fristående uppsatser, sammanförda till tre huvudgrupper. I den första gruppen, »det gamla
Ryssland», lämnas en geografisk och etnografisk orientering samt upplysningar om hävdvunna
sociala och ekonomiska förhållanden. Under rubriken »rysk folkpsykologi» äro sammanförda
tre uppsatser av Alfred Jensen, behandlande det ryska folklynnet, kyrkan och sekterna samt
det viktigaste av den litterära utvecklingen. I den tredje gruppen, »det nya Rysslands
begynnelse», behandlas den politiska och ekonomiska utvecklingen från japanska krigets tid fram
till världskrigets utbrott.
De olika författarna synas ha behandlat sina resp. uppgifter tämligen oberoende av
varandra, varför samma fakta i flera fall nämnas i mer än en uppsats, och vissa företeelser
bedömas olika av olika författare. Redaktionen har under åberopande av, att slutgiltiga
omdömen om den senaste tidens ryska historia ännu ej kunna fällas, med avsikt underlåtit att
normalisera. Trots den bristande kompositionen måste verket på grund av flertalet uppsatsers
kvalitet tillerkännas ganska stort värde. A. H.
Söderhjelm, Alma. Revolutionärer och emigranter. A. B. 1918. 337 s.
(Historiska essayer 2.) 11:—.
Innehåll: När Voltaires stoft fördes till Panthéon. — De första emigranterna. —
Francois-Claude-Amour de Bouillé. — En politisk salong i Bryssel [madame Sullivans salong]. —
Emigrantkonungen i Koblenz [greven av Provence, sedermera Ludvig XVIII]. — En gammal roman,
dess författare och hjältinna [Louvet de Couvrais bok om Chevalier de Faublas’ äventyr, och
»Lodoiska», hjältinnan i detta arbete].
Till den samling historiska essayer förf. utgav 1917 (Bibl.-bl. 1918, s. 99) sluter sig
detta arbete i den meningen, att det behandlar problem från samma tidsepok. Och ej minst
i denna tid, då revolutioner i långt större mått än det slutande 1700-talets franska
omvälvningar äga rum inför våra ögon, bör det vara av intresse att fördjupa sig i historiska paralleller av
det slag förf. här framdrager för läsaren. Ty man konstaterar vid läsningen av denna bok, hur
egendomligt historien upprepar sig, och hur icke blott problem alldeles likartade dem på
1790-talet framträda och diskuteras nu, utan också hur rent mänskliga öden genomlevas under
enahanda exklusiva former då och nu. Ehuru de olika essayerna för att tillfullo kunna njutas nog
förutsätta en rätt god kännedom om revolutionens historiska miljö, så skänka de förvisso även
utan denna förkunskap en sann tillfredsställelse åt den vetgirige. Därför har man icke minst
att tacka förf:s utmärkta stilistiska talang. För den som förut stiftat bekantskap med förf:s andra
essaysamlingar, är detta ju ingen nyhet. J. F.
Örström, Olof. Jerusalem—Kartago—Berlin. Lb. 1919. 64 s. 1:50.
En liten skrift, i vilken förf. drager upp intressanta paralleller mellan å ena sidan Jerusalems
och Kartagos öde i forntiden och å andra den tyska katastrofen i världskriget. Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
