- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
142

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi börja. Några praktiska vinkar angående grundande av ett folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Emellertid finnes det väl också bland våra låntagare mera tränade läsare, några
som hava sinne för en boks skönhets värde, som njuta av själva framställningens
konst, av personligheternas psykologiska sanning, några vilka vi kunna bjuda även
böcker, vilka för att njutas fordra en högre kultur hos läsaren.

I bibliotekets första inköp bör ingå en rätt avsevärd procent skönlitteratur,
särskilt romaner och berättelser. Att lämna någon förteckning över lämplig
litteratur är icke min mening, är väl också omöjligt, då förhållandena kunna vara
väsentligt olika på olika orter. Några anvisningar torde dock vara lämpliga.

Biblioteket gör rätt i att skaffa en samling äldre svenska författares böcker;
så bör t. ex. utom nationalupplagorna av Tegnérs och Runebergs skrifter, våra
äldre skalder finnas i smärre upplagor eller åtminstone i någon antologi t. ex.
Warburg, Svenska sången, Mjöberg, Svensk litteratur, eller Rodhe, Thomée och
Zimmerdahl, Ur svenska litteraturen. Av romanförfattare äro att rekommendera
sådana som Aug. Blanche, Fredrika Bremer, Emelie Flygare-Carlén, Onkel Adam,
Carl Georg Starbäck och Z. Topelius.

Dessutom av yngre: Selma Lagerlöf, som bör vara rikt representerad, Strindberg,
Heidenstam (Karolinerna samt Svenskarna och deras hövdingar), Viktor
Rydberg (till en början Dikter, Fribytaren på Östersjön och Den siste atenaren),
Gustaf Frödings samlade dikter, Karlfeldts och Snoilskys diktsamlingar, ett par
arbeten av Victoria Benedictsson, Helene Nyblom, Sophie Elkan (Konungen),
Anna Wahlenberg, Mathilda Malling, Mathilda Roos, Cecilia Bååth-Holmberg (När
seklet var ungt), Elin Wägner (Norrtullsligan och Åsa-Hanna), Jeanna Oterdahl,
Runa och Aiva Uppström (Stormor i Dalom). Böcker av Henrik Wranér, Aug.
Bondesson, Gustaf Schröder, Albert Engström, Gustaf Janson, Olof Högberg och
Gustaf Ullman läsas mycket. Det kan i allmänhet också vara skäl att tidigt
anskaffa arbeten av Sigfrid Siwertz, Sven Lidman, Gustaf Hellström, Martin Koch,
Hj. Söderberg, Fabian Månsson (Rättfärdiggörelsen genom tron) eller Lydia
Wahlström (Daniel Malmbrink). Dock finnas trakter, där dessa författare ej torde
genast kunna påräkna en intresserad läsekrets, och där man därför bör dröja med
deras anskaffande.

Av utländska författare bör man ganska snart anskaffa något av Shakspere.
Hans Julius Cæsar finnes bland Skrifter utg. av Modersmålslärarföreningen. I
övrigt hava vi bland översättningar ett stort antal omtyckta böcker. Jag vill
endast nämna några populära namn: Ch. Dickens, George Eliot, B. S. Ingemann,
W. Scott, Jules Verne, Fritz Reuter, Alex. Dumas, Victor Hugo, Björnson,
Ibsen, Lie, Kielland, Börje Jansen, Sophus Bauditz, Knut Hamsun, Wr. W. Jacobs,
F. H. Burnett, Mrs Humphrey Ward, W. Locke, R. Kipling, H. G. Wells, Jack
London, Emile Zola, Leo Tolstoj, Meresjkovskij, Romain Rolland, Maurice
Maeterlinck och Rabindranath Tagore.

Ovana läsare bruka gärna taga samlingar av småberättelsei samt barn- och
ungdomsböcker, varför biblioteket bör hava en samling sådana, även om barn icke
hava rättighet att låna. Angående urvalet av barn- och ungdomslitteratur hänvisas
till fröken Alvida Sandbergs uppsats om skolbiblioteken.

Vad facklitteraturen angår, så är det ännu svårare att giva några anvisningar.
Det gäller att taga hänsyn till läsekretsens behov. Dock måste man väl komma
ihåg, att vid sidan av sitt arbete hava de flesta människor något intresse, som
sysselsätter dem på lediga stunder. Det gäller för biblioteket att taga reda på vad som
intresserar deras låntagare och skaffa lämplig litteratur. Vad varje bibliotek bör
söka att så småningom anskaffa är en god uppsättning av trevliga reseskildringar,
roliga memoarer och biografier samt historia, jakt- och djurlivsskildringar, sport,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free