Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi börja. Några praktiska vinkar angående grundande av ett folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biblioteksbladet 1917, s. 1 ff.). Idealet nå vi väl sällan, men vad vi önska är en
person med ett gott sätt och förmåga att förstå olika människors behov, en person
som kan ge råd utan att undervisa, som har ett stort och allvarligt intresse för att
dela ut som någon sagt »den rätta boken åt den rätta personen i det rätta
ögonblicket», någon som ej är rädd för att gå ett steg längre än nödvändigt, om det
skulle gälla; alltså en intresserad, beläst person med blick för människor och
ordningssinne. Därtill kommer, att han måste kunna en smula biblioteksteknik,
d. v. s. veta, hur man bäst ordnar böckerna och lånar ut dem. Man bör därför sätta
honom i tillfälle att besöka något välskött bibliotek och ta del av de metoder, som
användas där, samt dessutom låta honom genomgå någon av de korta kurser i
ämnet, som fr. o. m. detta år komma att hållas fyra om året, i olika län, vardera
på en vecka.
Bibliotekarien bör ha något arvode. Naturligtvis kan det på en eller annan
plats finnas någon, som frivilligt åtar sig arbetet för att minska kostnaden för
biblioteket och därigenom sätta det i stånd att t. ex. inköpa flera böcker eller dylikt;
men en sådan gåva är i längden ej till bibliotekets fromma och det bästa är, att
biblioteket från början får en avlönad bibliotekarie.
Lokalen.
Så komma vi till lokalfrågan. Det är av stor vikt, att biblioteket får en ändamålsenlig
och väl belägen lokal. Det bör läggas på någon plats, dit människor ofta
ha anledning att gå, på landet t. ex. i närheten av skolan, kyrkan, kommunalhuset,
järnvägsstationen, i staden, vid den mest trafikerade gatan, torget i närheten av
andra offentliga byggnader eller institutioner.
Naturligtvis är det mycket lyckligt att få en egen byggnad för biblioteket, helst
fritt belägen eller åtminstone en hörntomt, så att så mycket ljus som möjligt kan
vinnas. Men på landet är det väl mera sällan som biblioteket får den storlek, att en
hel byggnad behöves, och man kan där mycket bra dela en sådan med någon annan
institution, t. ex. skolan eller kommunalhuset. I de föreslagna s. k. »bygdegårdarna»
på landet ingår också lokal för bibliotek, vilket tyckes mig mycket tilltalande,
förutsatt att man tager verklig hänsyn till bibliotekets behov av utrymme och
inredning m. m. Skall man nämligen dela lokal med någon annan institution, bör
man se till att bibliotekslokalen blir i möjligaste mån självständig i förhållande till
sina grannar, i synnerhet, att den har egen utgång samt eventuella förstugor och
trappor för sig själv.
Men även i ett eller ett par rum i ett vanligt bostadshus kan man i brist på
bättre inrätta en ganska bra bibliotekslokal. Svårigheten är att få en våning, som
är både lämplig och väl belägen. Den bör icke ligga högre än en trappa upp;
bottenvåningen har sina fördelar, men man måste se till, att den är tillräckligt ljus.
Lokalen bör vara så rymlig som möjligt, och dessutom måste det finnas tillfälle
till framtida utvidgningar. Sedan får man genom att slå ned och sätta upp väggar
göra den så lämplig som möjligt. Med litet god vilja och förstånd skall man nog
lyckas.
Man bör alltid laga så, att man har ett par bord för dem, som vilja slå sig ned.
I närheten av dessa böra placeras en del uppslagsböcker, konversationslexikon,
lagar och förordningar, kalendrar m. m., och dessa skola icke lånas hem. Här lägger
man även löpande årgång av de tidskrifter, som biblioteket håller. En skrivpulpet
måste finnas för dem som vilja skriva en uppsats, ett brev eller dylikt. Bibliotekarien
bör alltid ha en skyddad arbetsvrå avstängd från publiken med en barriär eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
