Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjätte årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjigt till styrelsen inkomma med en preliminär utredning angående möjligheten av och lämpligaste
sättet för utgivandet av en dylik handbok.
I kommittén invaldes föreståndaren för generalpoststyrelsens bibliotek och arkiv P. Widegren
(sammankallande), andre bibliotekarien vid Kungl, biblioteket A. Holmberg och amanuensen
vid riksdagens bibliotek Å. Luthander.
Den 19 mars 1920 inkom den sålunda tillsatta kommittén med en utredning rörande den andra
delen av sitt uppdrag: frågan om utgivandet av en handbok över svenska bibliotek. Kommittén
framlade här en beräkning av det antal bibliotek, som borde upptagas, jämte ett förslag
tillfrågeformulär och gav anvisning på de olika alternativ, som voro tänkbara i fråga om denna handbok,
om den skulle omfatta endast bibliotek eller både bibliotek och arkiv samt om den skulle bli relativt
utförlig eller mera ha karaktär av en allmän kortfattad vägvisare över Sveriges större forsknings-
och populärbibliotek. Styrelsen, som fann att det ur olika synpunkter skulle vara till nytta, om en
handbok över svenska bibliotek kunde komma till stånd, beslöt, dock utan att träffa något
avgörande i fråga om de ovan angivna alternativen, att uppdraga åt bibliotekarien Holmberg, att
redigera nämnda handbok samt att föra de för detta ändamål nödiga förhandlingarna med
förlagen. På resultatet av dessa förhandlingar finge det bero, vilken plan som skulle komma att följas
vid handbokens utgivande.
För att befrämja biblioteksintresset i landsorten har styrelsen beslutat att utgiva en agitationsskrift,
som skall utgöra ett särtryck ur Biblioteksbladet, och vilken skrift skall utsändas till
skolråden i alla de kommuner, där intet statsunderstött folk- eller skolbibliotek finnes. Tillika har
styrelsen beslutat att taga upp på årsmötets program frågan om bildandet av biblioteksförbund inom
de särskilda länen.
Till styrelsen inkom i slutet av maj en skrivelse med inbjudan till en folkbildningskonferens
i Stockholm den 26 och 27 juni, till vilken S. A. B. skulle ha rätt att sända 26 representanter.
Styrelsen, som fann det synnerligen behjärtansvärt, att föreningen vid denna konferens vore företrädd
bl. a. genom representanter för landsorten, beslöt att föreningens ombud skulle erhålla ersättning
för resan från hemorten till Stockholm och tillbaka (III klass). Av de utsedda ombuden ha 23
infunnit sig.
Såsom representant för S. A. B. har andre bibliotekarien G. Carlquist deltagit i Danmarks
bibliotekførenings första årsmöte den 27 sept. 1919 och andre bibliotekarien G. Wetterberg i dess
andra årsmöte den 13 och 14 juni 1920.
Det arbetsår, som nu avslutats, är det femte sedan föreningens stiftande, och styrelsen har
därför ansett det lämpligt att till den sedvanliga årsberättelsen foga en kort översikt över
föreningens utveckling och verksamhet under de gångna åren.
Representanter för olika arter av biblioteksverksamhet utfärdade i slutet av år 1914 en inbjudan
till ett allmän svenskt biblioteksmöte den 7 jan. 1915 i Stockholm. Närmaste initiativet till denna
inbjudan hade kommit från en på det tionde svenska flickskolemötet i Falun 1911 tillsatt kommitté,
som fått i uppdrag att verka för bildandet av en biblioteksförening, och särskilt kan det i detta
sammanhang vara skäl att erinra om den stora andel, som en av medlemmarna i denna kommitté
dåvarande seminarieadjunkten, numera seminarierektorn Anna Sörensen haft i tillkomsten av det
första svenska allmänna biblioteksmötet.
Detta möte, som besöktes av c:a 150 personer, beslöt enhälligt att bilda Sveriges allmänna
biblioteksförening och antog interimistiskt de sedermera av det första årsmötet definitivt antagna
stadgarna, vilka fortfarande gälla oförändrade utom beträffande årsavgiften, som år 1917 på det
tredje årsmötet höjdes från 2 till 3 kronor.
Föreningens årsmöten ha hållits på olika platser: det första år 1915 i Lund, det andra i
Göteborg, det tredje och fjärde i Stockholm och det femte i Uppsala.
Vid det första årsmötet räknade föreningen 171 medlemmar. Vid vart och ett av de tre följande
kunde styrelsen rapportera ett ökat medlemsantal 1916: 419, 1917: 686 och 1918: 771. År 1919
inträdde en stark minskning i anslutningen till föreningen. Styrelsens berättelse vid det detta år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
