Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns kommunbibliotek. Erfarenheter från en studieresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därjämte finnas tre särskilda barnläsesalar, öppna kl. 4—1/2 8 (utom juni—
augusti), en på Nørrebro, en på Vesterbro och en på Østerbro, vilka äro ganska
fristående i förhållande till vederbörande filialer. Läsesalen på Vesterbro, som
jag besökte, har 86 sittplatser. Någon utlåning äger emellertid ej rum härifrån,
lika litet som från övriga barnavdelningar, utan det är avsikten att söka samla
all utlåning till barnen i skolorna, där man önskar få det ordnat så, att man i
varje klass får ett bokskåp med utlåningslitteratur. Detta biblioteksarbete i
skolorna skulle samorganiseras ined stadsbiblioteket (jfr Biblioteksbladet, årg. 1917,
s. 168 f.). En samverkan mellan skolan och biblioteket är säkert också en sak
av allra största vikt för bägges arbete, och värdet av ett dylikt fast organiserat
och intimt samarbete kan ej nog starkt understrykas. Man torde däremot
möjligen kunna ställa sig tveksam mot den här och på många andra ställen
tillämpade principen att ej alis tillåta hemlån från det allmänna biblioteket till
skolbarn, dels med hänsyn till barnen i skolor med illa utrustade bibliotek, dels
därför att det åtminstone beträffande en del barn gäller att de hellre vända sig
med sina frågor till ett helt fristående bibliotek än till en institution inom
skolans egna murar, dels och framför allt därför att det är av så stor betydelse för
folks biblioteks v an a att de redan som barn vänja sig vid att besöka de
allmänna biblioteken i så stor utsträckning som möjligt. Man gör annars alltför ofta
den erfarenheten, att just under övergångsåren, då barnen slutat skolan och det
är som allra viktigast att de fortsätta att läsa, man förlorar dem, därför att de
sluta sina besök i skolornas bibliotek och ej ha intresse eller energi nog att
börja att låna i ett alldeles nytt bibliotek. I ett allmänt bibliotek för alla åldrar
är det säkerligen lättare att undvika ett dylikt avbrott.
Härmed vare ej sagt att man i Köpenhamn förbisett just övergångsårens
särskilda betydelse. Man har tvärtom lagt särskild vikt vid anskaffandet av
böcker lämpliga för dessa åldrar, åtskilliga tusen kronor årligen reserveras för detta
ändamål, och i vissa filialer har man rent av särskilda hyllor för den
halvvuxna ungdomen om 14—18 år, en metod som för övrigt försöksvis och efter
vad det förefaller med gott resultat tillämpats även i Stockholm.
Redan av den här lämnade beskrivningen av filialer av olika slag och
arbetet i dessa torde det ha framgått, att huvudbibliotekets inrättande haft en
oerhörd betydelse för verksamheten i de särskilda filialerna och ställt biblioteksarbetet
på ett plan, dit det aldrig skulle ha kunnat nå, om tillståndet före 1913 med
dess fristående småbiblioteik hade fått fortfara. En något mera ingående
redogörelse för huvudbiblioteket och dess arbetsmetoder kan emellertid ställa dess
insats i en klarare belysning.
Huvudbiblioteket inflyttade, efter att under några år ha haft mycket anspråkslösa
lokaler, år 1917 i den byggnad, där det nu inrymmes, Nikolai Kirke
alldeles i närheten av Østergade. Kyrkan daterar sig från 1200-talet, men
härjades till grunden av eld genom en eldsvåda år 1795, och i över 100 år stod
tornet ensamt kvar i en omgivning, som f. ö. vittnade om föga pietet mot det
gamla byggnadsminnesmärket. Åren 1909—10 restaurerades emellertid tornet
och erhöll en vacker spira tack vare en donation — liksom så många andra
gånger var det bryggare Jacobsen, som trädde emellan. Några år
senare bekostade departementschef Rentzmann återuppbyggandet av själva
kyrkan med dess tre skepp. Donators avsikt var att hit borde
förläggas några kulturella institutioner: stadsmuseum, centralbibliotek samt
en föreläsningssal. Stadsbiblioteket skulle få bägge sidoskeppen, av
vilka det ena skulle inrymma utlåningslokaler och läsrum, det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
