Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningskonferensen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även om sålunda var och en av de nämnda huvudmetoderna för folkbildningsarbetet kan
tillämpas, så att man får en mera specialiserad och djupare gående behållning, så tror jag dock
att alla här närvarande äro överens därom, att först det, som man vunnit genom egna studier,
blir ens riktiga andliga egendom och kan bli av verklig betydelse för ens personlighets
utveckling. Böckerna och biblioteket måste därför bli det centrala i allt folkbildningsarbete.
Det är först biblioteket, som bereder möjlighet till ett fullföljande och utnyttjande av de
impulser, som skänkas genom åhörande av en föreläsning eller ett referat. Det är på eget arbete,
egen läsning, eget tänkande man måste grunda sina kunskaper och sin livsuppfattning. Det är
därför först genom en kombination av föreläsningar och bibliotek, eller föreläsningar,
studiecirklar och bibliotek, som det bildningselement, som ligger i föreläsningarna, verkligen kommer
till sin fulla rätt. Utan tillgång på bibliotek är en studiecirkel ej tänkbar. Och ingen av de
övriga bildningsmetoderna har samma möjlighet som biblioteket att på en gång tillgodose de
mest skiftande individuella kulturintressen. Ingen av dem kan på samma smidiga sätt lämna
en var fritt att fördjupa sig i det som intresserar honom.
Varje omorganisation av det svenska folkbildningsarbetet måste därför utgå från och gruppera
sig omkring biblioteket som den fasta medelpunkten.»
Talaren övergick därefter till en karakteristik av skillnaden mellan gammal och ny
uppfattning av ett folkbiblioteks uppgifter och verksamhetssätt och underströk att de tre
grundelement, som måste uppmärksammas i all biblioteksverksamhet, vore boksamlingen, bibliotekarien
och bibliotekslokalen. »Ju större samhället är, desto större bli de anspråk som måste ställas
på biblioteket i de tre nämnda avseendena. Och samtidigt ändras det inbördes förhållandet
mellan dem på så sätt, att utgifterna till personal och lokal måste tillväxa i hastigare
proportion än utgifterna till bokinköp och bokinbindning. Det behövs en bibliotekarie, som kan ägna
sig helt åt biblioteket, det behövs biträden åt honom, ofta särskilt utbildade för en speciell
gren av bibliotekets verksamhet: katalogiseringen, barnavdelningen o. s. v. Det är snart inte
nog med ett enda rum, som på samma gång är utlånings- och läsrum. Biblioteksverksamheten
specialiseras och det kräves särskilda rum för de olika verksamhetsgrenarna: där behövas
utlåningsrum och läsrum i barnavdelningen, där behövas ett eller flera arbetsrum för
bibliotekspersonalen och läsrum för speciella fack, t. ex. för teknologi eller medborgarkunskap o. s. v.»
Talaren undersökte därefter, i vad mån man kunde anse att de nu gällande bestämmelserna
för statens understödjande av folkbiblioteken toge hänsyn till de skildrade förutsättningarna för en
framgångsrik biblioteksverksamhet, och påvisade hurusom dessa bestämmelser bruste i viktiga
avseenden, när det gällde att uppmuntra kommuners och enskildas företagsamhet på detta
område. Man hade i fråga om både bibliotekarie och bibliotekslokal förbisett den betydelse
det kunde hava att sätta statsbidraget i direkt förhållande till vissa utgifter, så att t. ex. en
viss del därav endast finge utgå, om vissa villkor uppfylldes i fråga om bibliotekariens
anställning o. s. v. Man hade vidare så gott som uteslutande tagit hänsyn till de mindre
kommunerna, då man bestämde maximigränsen för statsbidraget, och hade ej beaktat det värde och
det inflytande det kunde ha både direkt och indirekt för hela landets biblioteksväsen, om de
större kommunerna kunde uppmuntras att ordna sitt folkbiblioteksväsende på ett mönstergillt
sätt.
Under hänvisning till de förhållanden, som skapats i Danmark genom den nya danska
bibliotekslagen (se ovan), gav talaren en framställning av några önskemål för reformer på svenska
bibliotekslagstiftningens område, vilka i stort sett sammanföllo med dem, som framställts i hans
i denna tidskrift (1919, s. 157 ff.) införda uppsats, »Koncentration och effektivitet». En särskild
avdelning av föredraget ägnades åt frågan om hur man lämpligen bör ordna samarbetet mellan
olika folkbildningssträvanden inom kommunerna och länen. Talaren underströk bl. a.
önskvärdheten av att föreläsningsanstalternas föreläsningar på ett mera organiskt sätt knötes samman
med studiecirklarnas arbete. Det borde inte vara svårt att ordna så att en föreläsare med för
allmänheten tillgängliga föreläsningar inledde och avslutade en studiecirkels termins- eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
