Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningskonferensen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
självverksamhet, dels också den musikaliska fostran som kan skänkas genom musikföreläsningar
och folkonserter. Sången och masiken behövas i våra hem. Men de ha sin plats även i
umgänges- och föreningslivet. Här har framför allt den unisona sången en mycket stor betydelse,
men vid sidan därav böra även körsånger övas, varvid det är önskligt att körsammanslutningar
komma till stånd, varigenom det blir lättare att för de små körerna anordna en
rådgivareverksamhet av personer med verklig musikalisk skolning. Även bör man se till att vägledning
lämnas vid val av sånger och att något göres för att få fram en mera rikhaltig repertoar både
för manskörerna och de blandade körerna.
På tal om den musikaliska fostran, som människor kunna skaffa sig genom att lyssna till
musik, framhöll talaren hurusom föreläsningföreningarna härvidlag ha en stor uppgift att fylla.
Dessa borde anordna musikhistoriska föreläsningar i samband med sång- och musikaftnar, och
föreningar, som i nämnvärd grad upptaga musik på sitt program, borde erhålla tilläggsanslag
av staten. De små orkestrarna ute i bygderna borde även beredas möjlighet att erhålla anslag
till inköp av instrument och musikalier.
Genom att folkbildningsorganisationerna upptogo sången och musiken på sina program
skulle på ett värdefullt sätt motarbetas den nöjeslivets förflackning, varöver det nu allmänt
klagas.
Om studiecirklarnas plats och uppgift i folkbildningsarbetet talade lektor Oscar Olsson.
Inledningsvis betonades nödvändigheten av att bildningsarbetet blir en demokratisk
folkrörelse. I samband härmed påpekades hurusom möjligheter för de vuxnas försatta
bildningsarbetete böra stå till buds och av det allmänna tillhandahållas i lika stor utsträckning som
för barn och ungdom.
I fråga om studiecirklarna betonade talaren hurusom de icke endast ha till uppgift att bibringa
nyttiga kunskaper, utan framför allt att under fria och tvångslösa former samla män och
kvinnor omkring allmänna kulturella intressen. Studiecirklarna ha visserligen en stor uppgift
i att fängsla medlemmarna i verkliga studieuppgifter, men även i de fall då cirklarna äro
»bära samkvämscirklarna> eller bara »syssla med skönlitteratur» ha de stor kulturell betydelse.
Angående samarbetet mellan studiecirklarna och andra former av bildningsarbetet framhöll
talaren hurusom sådant redan i stor utsträckning förekommer. Ofta samlas cirklarna efter
föreläsningarna för att diskutera och samtala om dem. I samband med hänvisningen till de
insatser, som nu göras av Lunds studenters folbildningsförbund i stadens studiecirkelverksamhet
redogjorde talaren för den form av cirkelverksamhet, som förekommer i England i The
Tutorial Classes. Även med folkbiblioteken böra studiecirklarna samarbeta. Önskligt vore att
också till de kommunala folkbiblioteken knötes studiecirkelverksamhet. Det bör betonas, att
folkbildningsarbetet icke endast är till för de kroppsarbetande klasserna utan för alla
samhällslag. Samarbetet de olika organisationerna emellan bör främjas, men det bör icke påtvingas
dem. Kommunemas bildningsföretag kunna samarbeta i en bildningsnämnd. Varje
bildningsorganisation bör emellertid ha rätt att taga eller låta bli att taga hänsyn till nämndens råd
och önskningar och anslutning till dylik nämnd bör ej utgöra ett villkor för statsanslag. Ej
heller bör något tvång förekomma vid organiserandet av länsfolkbildningsförbund. Självstyrelse
i gärna många bildningsorganisationer, men i intimt samarbete med varandra!
*
Första dagens e. m. användes till en allmän principdebatt De flesta talarna underströko
de synpunkter, som framkommit i inledningsanförandena. Man önskade allmänt ett fritt
folkbildningsarbetet och ett fullständigt frivilligt samarbete de olika bildningsorganisationerna
emellan. En motsatt åsikt frambars emellertid av läroverkadj. Carl Cederblad. Han skisserade
planen för en enda, allt omslutande folkbildningsorganisation. På varje plats borde endast en
statsunderstödd huvudförening för folkbildning finnas. Inga föreläsningsanstalter skulle beviljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
