Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk biblioteksmöte i Kristiania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nästa talare var biblioteksdirektör Th. Dössing, som fått den avundsvärda
lotten att redogöra för den nya danska bibliotekslagen, som jämnar vägen för de
allmänna biblioteken och utgör ett mönster för modern lagstiftning på detta
område. Se Biblioteksbladet 1920, h. 2—3, sid. 90—91!
Herr Dössing gav mötet även en föreställning om biblioteksledningens arbete
med att skaffa boksamlingarna gemensamma moderna, men i folklig
biblioteksverksamhet beprövade tekniska metoder för böckernas ordnande och utlåning.
Man måste lyckönska de danska biblioteken till att äga en inre organisation med
så fasta men ända elastiska former, att de villigt foga sig efter den utveckling,
som den nya bibliotekslagen garanterar.
Danskarna ha gått i skola hos amerikanarna, och det är de Dewey—Cutterska
systemen för klassifikation och signering, vilka efter en omarbetning för anpassning
efter den danska bokvärlden visat sig så ändamålsenliga, ätt även den danska
bokmarknaden upptagit och tillämpar dem.
Direktör Dössing lämnade dessutom en roande skildring av agitationsarbetet
för bibliotek på danska landsbygden och av de allt annat än tråkiga sätt, som
användas för att stärka den lokala bibliotekskassan.
Till sist lovade programmet ett föredrag av stortingsbibliotekarien K. Fischer,
om Norsk biblioteksadministration. Men herr Fischer kom inte. Järnvägsstrejken
strök i de dagarna streck över månget program. Stortingsbibliotekarien var
internerad någonstans högt uppe i Österdalen och kunde inte nå mötet ens med ett
telegram.
Så fick norskt biblioteksarbete föra sin egen talan vid de under sakkunnig
ledning anordnade visningarna av Deichmanska biblioteket. Under ronden genom
filialen på Schous plats tvingades man att tänka över, hur mycket som här var
gjort för den yngre och yngsta delen av publiken.
Den stora, ljusa läsesalen för barn med sina öppna hyllor, de väl nötta men
snygga böckerna, den mycket använda kortkatalogen — allt talade om, att de
stora barnskarorna från grannskapets arbetarkvarter här funnit ett värderat och
älskat tillhåll. I förrummet kallade ett stort anslag »Gutteklubben Fremad» till
sammanträde i bibliotekets klubblokal, och i andra våningen fanns bredvid
föreläsningssalen för vuxna en »eventyrssal» för barnen med sittplatserna ordnade i
tripp-trapp-trull. Om vintern samlas här varje vecka 600 barn, som i flera
omgångar lyssna till sagor och äventyr. I föreläsningssalen spelas ibland teater av
medlemmar från de sex ungdomsklubbarna. En seen kan numera lätt
improviseras, och åskådarna äro barnens föräldrar och skolkamrater.
Var i hela Sveriges land finner man ett barnbibliotek med sådant utrymme
och så många andra möjligheter att kunna upptaga konkurrensen med gatan,,
biografen eller mera skadliga »folknöjen» — eller att bekämpa likgiltigheten och
makligheten, då det gäller frivillig andlig ansträngning?
— — — — — —
Kl. 5,30 samlades mötesdeltagarna i det Deichmanska bibliotekets huvudavdelning,
där överbibliotekarien Arnesen var till mötes för att demonstrera de olika
departementen.
Särskild uppmärksamhet väckte bibliotekets nya tryckpress, som lämnar allt
mindre tryck för den allmänna driften, såsom boklistor och små häften m. m.
Men den trycker även alla bibliotekets katalogkort i hur många exemplar som
helst.
Korten äro av bästa kartong. De äro försedda med nummer enligt Dewey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
