Biblioteksbladet / Sjätte årgången. 1921 / 68 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folk- och skolbiblioteken just nu samt deras behov av höjda anslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

				Anslag. Kr.			Genomsnittligt anslag per bibliotek. Kr.
1913	Antal bibliotek	Band	Lån (1912)	Lokalt[1]	Stats.	S:a[2]	Lokalt	Stats-	S:a	Statsanslag i % av lokalt.
Folkbibliotek:
Stad . . .	41	50,561	124,934	22,100	11,440:—	33,550	539	279	818	52
Land . . .	511	278,724	424,885	52,500	51,543:02	104,050	103	101	204	98
S:a	552	329,285	549,819	74,600	62,983:02	137,600	135	114	249	84
Folkskolebibliotek:
Stad . . .	38	24,767	135,400	7,300	4,342:50	11,650	192	114	306	59
Land . . .	2l8	59,336	210,270	13,700	12,521:71	20,200	63	57	120	91
Div. skolbibl. . . .	23	14,855	4,761	3,050	2,637:40	5,700	133	115	248	86
S:a skolbibl. . . .	279	98,958	350,431	24,050	19,501:61	43,550	86	70	156	81
S:a bibliotek . . .	831	428,243	900,250	98,650	82,484:63	181,150	119	99	218	84

under det att folkbiblioteken blott äro c:a 60 % flera. Härvid måste man
emellertid ihågkomma, att tillkomsten av nya skolbibliotek i ej så få fall varit endast
skenbar och berott på en uppdelning av ett äldre folkbibliotek med särskild
underavdelning för skolbarn i två fristående bibliotek.

Tillväxten märkes både i fråga om städer och landsbygd. I städerna fanns 1913
blott ett 40-tal folkbibliotek och ungefär lika många skolbibliotek med statsunderstöd.
Dels var det ganska många av de mindre städerna, som ej hade bibliotek, men dels var
det också åtskilliga ej blott av de allra största utan också av de medelstora städerna
som ej sökte statsanslag, fastän de skulle varit berättigade att erhålla dylikt. Nu
är antalet statsunderstödda bibliotek av vartdera slaget ungefär fördubblat, och
bl. a. ha flertalet medelstora städer nu tillkommit. Som vi senare skola finna
har tillkomsten av dessa större bibliotek medfört att siffrorna för bokbestånd,
boklån, inkomster o. s. v. för de statsunderstödda biblioteken i städerna, särskilt
folkbiblioteken, stigit i en mycket starkare proportion än för övriga arter av
bibliotek, en stegring som alltså i betraktande av det nämnda förhållandet till
stor del är endast skenbar. — De flesta av de nytillkomna biblioteken tillhöra
emellertid landsbygdens folk- och folkskolebibliotek, vilka ökats, de förra med bortåt
60 %, de senare till över 2 2/3 av siffran 1913. Allra starkast är ökningen för de
särskilda arter av skolbibliotek, som ha rätt till statsanslag på samma villkor som
folkskolornas bibliotek, vilka bortåt fyrdubblats (från 23 till 86; särskilt stark är
ökningen av bibliotek vid kommunala mellanskolor, från 2 till 31, och vid
småskoleseminarier, från 1 till 8; för de högre folkskolorna äro motsvarande siffror
3 och 8, för folkhögskolorna 17 och 39).

Samtidigt med att antalet bibliotek på detta sätt betydligt ökats, har emellertid
också omfattningen av verksamheten vid dessa bibliotek stegrats och detta
i ännu starkare proportion. Hela antalet band i stad och på land är nu c:a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>