Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frågan om en Svensk tidskriftsindex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtminstone delvis täckes. Sålunda utkomma regelbundet årliga bibliografier i historia, litteraturhistoria,
skön konst, nordiska språk, flera naturvetenskapliga discipliner, vilka senare dessutom
alla för Sveriges vidkommande behandlas i International catalogue of scientific literature, vilken
viktiga bibliografiska publikation efter att under krigsåren hava legat nere nu åter skall
upptagas. Dessa bibliografier äga därjämte det företrädet, att det icke endast är tidskriftsuppsatser,
som registreras, utan även självständiga skrifter, ja någon gång viktigare tidningsartiklar. Det
största önskemålet ur bibliotekssynpunkt vore naturligtvis en allmän svensk tidskriftsindex
avdelad i vissa större perioder, såsom — 1800, 1800-talet, 1900—1920 eller dylikt. Men härtill
fordras arbetskrafter, varöver våra offentliga bibliotek nu icke förfoga, då de befintliga helt
krävas för det ständigt växande dagliga biblioteksarbetet; likaså torde kostnaderna för dylika
publikationers utgivande av trycket för närvarande nästan bliva oöverstigliga. I min
underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 föreslog jag också, att den begärda nya tjänstens
innehavare även skulle erhålla i uppdrag att insamla material och förbereda utgivandet av
tidskriftsindices för även äldre perioder. Av det nu sagda torde framgå, att frågan huruvida en årlig
eller en flera år omfattande tidskriftsindex är den lämpligaste, icke kan anses vara tillräckligt
utredd. Jag anser mig böra tillägga, att inom Kungl, biblioteket den meningen gör sig
gällande, att en tidskriftsindex, som omfattar en period av fem år, är den lämpligaste och den
för biblioteksarbetet bekvämaste formen för en icke retrospektiv tidskriftsbibliografi.
Emot Biblioteksföreningens förslag att åt föreningen uppdraga utgivandet av en svensk
tidskriftsindex kunna också flera invändningar göras. Det framgår nämligen icke av föreningens
skrivelse, huru detta rätt vidlyftiga företag skall efter eventuellt erhållet statsunderstöd anordnas
och arbetet utföras. Att utan vidare taga den danska tidskriftsindexen till förebild, synes icke
lämpligt, då densamma, huru förträfflig den är, dock är behäftad med vissa olägenheter
beroende på en alltför detaljerad klassificering, bristen på författareregister m. m. Vidare torde
man få antaga, att själva redigeringsarbetet kommer att utföras på något av de stora
statsbiblioteken, Kungl. biblioteket eller universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, där det för
utgivningen nödiga materialet finnes fullständigt samlat, samt anförtros åt någon skolad
biblioteksman. På grund härav synes det ur alla synpunkter lämpligast, att utgivningsuppdraget direkt
lämnades till något av dessa bibliotek, vars chef ägde att övervaka arbetet och anförtro
detsamma åt lämplig tjänsteman. Det torde vidare vara fullt i sin ordning, att, om för ändamålet
ett betydande statsanslag ställes till förfogande, även en ansvarig statsinstitution erhåller i
uppdrag att utföra arbetet och icke en privat sammanslutning, om vars livskraft och framtida
intresse för saken man nu icke kan döma. I främsta rummet synes Kungl. biblioteket, vars
huvudändamål det är att såsom ett svenskt nationalbibliotek samla och för forskning och
studium tillhandahålla all svensk litteratur, vara den institution, åt vilken ifrågavarande uppdrag
bör överlämnas. Härtill berättiga icke blott de uppgifter, som åligga Kungl. biblioteket vid
bevarandet av den tryckta svenska litteraturen i allmänhet, utan även det bibliografiska arbete,
som med särskilt anslag bedrives i och för den svenska avdelningens fullständiga
katalogiserande. För detta arbete är det ett önskemål, som hittills endast till ringa del kunnat
förverkligas, att i den svenska huvudkatalogen kunna införa även viktigare tidskriftsuppsatser. Dock
bör ett samarbete i en eller annan form med universitetsbiblioteken icke vara uteslutet, utan
tvärtom önskvärt.
Vad slutligen frågans ekonomiska sida beträffar, synes icke heller denna vara på ett
tillfredsställande sätt utredd i föreningens skrivelse, i det att såväl arvodes- som
tryckningskostnaderna synas vara för lagt tilltagna. Även här torde en förnyad prövning vara erforderlig.
Jag får därför i underdånighet hemställa, att det med anledning av den av Sveriges allmänna
biblioteksförening gjorda framställningen täcktes Eders Kungl. Maj:t att låta genom tillkallade
sakkunniga eller på sätt Eders Kungl. Maj:t finner för gott verkställa ytterligare utredning
angående lämpligaste sättet och kostnaderna för utgivandet av en svensk tidskriftsindex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
