Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dansk och Norsk tidskriftsindex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DANSK OCH NORSK TIDSKRIFTSINDEX.
Under år 1920 utkom fjärde årgången av Dansk tidsskriftindex, avseende uppsatser
offentliggjorda i danska tidskrifter under år 1918, och samma år utgavs
årgång 2 av Norsk tidsskriftindex, avseende år 1919.
Under det man i Sverige alltjämt diskuterar frågorna hur en svensk tidskriftsindex
bör vara anordnad, vad den skall beräknas kosta, vem som skall ge ut
den o, s. v., har man sålunda i Danmark hunnit med fyra årgångar och i Norge
med två.
Utgivarna ha beträffande båda puplikationerna alla åren varit desamma: i den
danska de båda ledarna av danskt folkbiblioteksarbete Svend Dahl och Thomas
Dössing, i den norska bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Kristiania W. P.
Sommerfeldt.
Antalet tidskrifter som registrerats är det samma i båda tidskriftsindices,
200, men omfånget är mer än dubbelt så stort i den danska (Dansk
tidsskriftindex XXIII + 347 s., Norsk XIX + 151 s.). Till en del beror
detta på rent typografiska anordningar. Under det att den danska
tidskriftsindexen rymmer 42 rader à c. 55 typer på sidan, kan den norska ha 45
rader med ända till 70 typer pr rad. Medan det därför i den förra är så
gott som regel att en uppsatstitel tager mer än en rad, får stora flertalet titlar i
den senare plats på en enda. På de 10 första sidorna finnas i den norska i
allt 311 titlar, i den danska blott 173. Det är emellertid ej ensamt de
typografiska anordningarna som förklara skillnaden i omfånget. Redaktionen för Norsk
tidsskriftindex har även i denna årgång tillämpat principen att av biografiska
uppsatser i huvudsak blott taga med sådana, som hava ett starkare framträdande
sakintresse vid sidan av det personhistoriska, t. ex. litteratur- eller ekonomihistoriskt.
Tillvägagångssättet, som innebär en avsevärd besparing i utrymme, har försvarats
med hänvisning till Deichmanske bibliotekets förteckning över biografier, men kan
ej anses vara annat än en beklaglig nödfallsutväg. Under det att avdelningen
»personalhistoria» i den danska index omfattar 35 sidor och kan beräknas
innehålla mellan 6 o. 700 titlar, ger ett hastigt överslag vid handen att till samma
grupp endast äro att hänföra c. 120 av de i den norska upptagna titlarna.
Utom de här anförda förklaringarna till olikheten i omfång, är det slutligen också
antagligt, att man måste räkna med ett något större antal uppsatser per tidskrift
i Danmark än i Norge.
Det kan därför ej förnekas att den danska tidskriftsindex gör ett mera
ståtligt och imponerande intryck än den norska. Men den senare är fullt
tillfredsställande. Trycket är visserligen sammanträngt men skarpt och tydligt. Då
sålunda intet väsentligt förloras, men däremot en betydande utrymmesbesparing
vinnes, måste det anses vara misshushållning, om inte en eventuell svensk index
anslöte sig närmast till det norska föredömet.
Det har sitt stora intresse att även ur innehållets synpunkt jämföra den norska
och den danska indexen. Det säger ej så litet om de religiösa förhållandena i
de båda länderna, att den katolska kyrkan upptar nära två sidor i den danska
indexen, under det att ej en enda norsk tidskrift år 1919 synes ha innehållit
någon uppsats berörande katolicismen. Däremot ha 30 norska tidskriftsuppsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0094.html
