Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Bok- och biblioteksväsen - Litteratur - C. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bensow, Oscar. Biblisk ordbok. 2. Ordförklaringar (biblisk realencyklopedi).
Ev. fost. 1920. 239 s. Cc. 8:—; inb. 10:—.
Med denna del föreligger B:s arb. komplett. D. 1 utgör en konkordans över bibelspråk
(ang. denna jfr Grkat. Tillägg 1, s. 4), den nu föreliggande d. 2 innehåller förklaringar över
mått, mynt, vikt m. m. (biblisk arkeologi), upplysningar om djur- och växtnamn samt
person- och ortnamn och utredningar om de bibliska begreppen.
Eklund, J[ohan] A[lfred]. Vår kyrka och vi med flera föredrag. Sv. kristl.
stud. 1920. 162 s. (Sv. kristl. studentrör. skriftser. 115.) Ca. 4:—.
Boken utgör en samling föredrag från de senare åren. Främst märkes det som hölls vid
de svenska kyrkodagarna i Hälsingfors 1918, dit författaren kallats såsom representant för den
svenska kyrkan, behandlande svenskt kyrkoliv under det senaste tidsskedet, vidare ett vid
samma tillfälle inför Hälsingfors universitet hållet föredrag »Från auktoritetstanke till
utvecklingslära». I »Kristendom och nationalitet» går författaren skarpt till rätta med
nationalitetstankens utgestaltning i nyaste tid. »Nationalitetens själviska, världsvända maktliv för till
döden». E. M. R.
Evangeliet och kyrkan. Föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i
Stockholm 1920 av Harald Hjärne, Anna Sörensen, Rob. Malmgren, J. Källander,
C. A. Hedlund, Carl Sebardt, John Melander, Otto Centervall, P. H. Sjöblom,
Fabian Månsson, Nathan Söderblom, Gustaf Thorsell, Viktor Rundgren och
Manfred Björkquist. Diak. 1920. 89 s. Ca. 2:50.
Med stort intresse läser man här de föredrag och diskussionsinlägg som vid det allmänna
kyrkliga mötet i Stockholm 1920 behandlade ovanstående ämne. Mest uppmärksamhet tilldraga
sig ovillkorligen P. H. Sjöblom, Arbetarrörelsens materialism, och Fabian Månsson, Evangeliet
och samhällets förnyelse. På ett märkligt sätt bära de vittnesbörd om den pågående kampen
mellan materialism och religiös idealism inom arbetarevärlden. Man är naturligtvis ej
berättigad att av dessa enstaka röster draga några vittgående slutsatser, men onekligen äro de
symptom på att den religiösa frågan börjat träda in i ett annat läge än det varuti den befann sig
ännu för blott några få år sedan. E. M. R.
Förbundet för kristet samhällsliv. 1—6. Birkagården, Sthm 1919—20. Cf.
1. Beskow, Natanael. Det radikalaste reformproprammet. 0: 60.
2. Beskow, Natanael. Kristendom och krig. 0:75.
3. Thysell, Sam. Ny grund och nytt mål. Ekonomiska reformtankar. 1:—.
4. Pfannenstill, M. Demokrati och personlighet. 0:60.
5. Almquist, Sigfrid. Framtidens skola. 1:25.
6. Julen, J. Gudsrikestanken och kristligt samarbete. 0:60.
De ovannämnda skrifterna äro utgivna av det år 1919 startade »Förbundet för kristet
samhällsliv». Detta förbund vill, såsom D:r Beskow i den förstnämnda programskriften säger, vara
en budbärare om Jesu evangelium som en samhällsomskapande makt. Det vill låta kärlekens
och rättfärdighetens ljus falla över samhällsfrågorna och väcka samvetena. Kristendomen är i
själva verket det radikalaste reformprogrammet. D:r Beskows ståndpunkt i fråga om kriget har
kanske ytterligare utvecklats utöver det föreliggande föredraget sedan han nu anslutit sig till
den s. k. Bilthofenrörelsen. — Pastor Thysell tar upp de ekonomiska spörsmålen och söker
att med utgångspunkt från den kristna tanken om förvaltareskap draga upp några reformlinjer.
(Ang. Almquists skrift jfr nedan s. 99.) Det torde icke kunna vara delade meningar om att
det mål Förbundet för kristet samhällsliv satt sig före är i hög grad behjärtansvärt. Svårt är
naturligtvis att finna vägen fram till målet. Meningarna kunna vara och äro delade. Men det
är bättre att ärligt och ivrigt sträva framåt, även om man skulle misstaga sig, än att blott
kritisera och sitta stilla. E. M. R.
Holmquist, Hjalmar. Bilder ur kyrkohistorien, religions- och missionshistorien.
För folkskolans högsta klasser. Nst. 1920. 162 s. Cj. Inb. 4:50.
Vår mest läste kyrkohistoriske författare iiar här skänkt den svenska folkskolan en kortfattad
kyrkohistorisk lärobok, som, samtidigt som den giver verklig kunskap, är av den art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
