Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- A. Bok- och biblioteksväsen
- Litteratur
- N. Geografi
- Nc. Geografi: Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från vårt Europa för 50 år sedan. Berättelsen kryddas ofta av en stilla och välgörande humor.
Av den politiskt ganska upprörda tid, under vilken W. gjorde sin resa, märker man däremot
icke mycket. »Han för oss genom länder, som icke skakades av krig — bland människor,
som arbetade, reste eller roade sig —», säger H. i förordet, och det var ju så för ögonblicket,
och den tidens stormar te sig ju ock obetydliga för oss. Alldeles utan sina bistra inslag var
väl nog icke tidens idyll. W. var dock i Berlin året mellan danska och österrikiska kriget, i
det nyss enade Italien, i det ännu obefriade Venetien, det kuvade Ungern, och här och där
skymta intryck fram från nationalitetsstridernas bitterhet. S. S.
Nc. Geografi: Sverige.
Fröding, Hugo. Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden. Gumperts
bokh., Gbg 1919. 380 s. Ill. Ney. 16:50.
Sina skildringar från sin födelsestads historia, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia (1908)
och Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden (1915), har överstelöjtnant Hugo Fröding
nu fört fram till och med frihetstiden. I likhet med i sina föregående arbeten ger förf. en
rad bilder från olika sidor av stadens utveckling. Det stora nordiska krigets sista skede, i den
mån det berörde Göteborg och västkusten, såsom Marstrands kapitulation och Nya Älvsborgs
försvar mot Tordenskjold, skildras i inledningskapitlen. Trångmålen och ovissheten under de
första fredsåren få sin belysning, liksom den uppblomstring, som så småningom började skjuta
fart. En betydande målsman hade Göteborg i sin borgmästare och riksdagsrepresentant under
1726—1727 års riksdag, den senare som kansliråd och inom utrikespolitiken verksamme Joakim
Neresius, adl. Nerés. Ostindiska kompaniet och dess insats i Göteborgs utveckling skildras
relativt kortfattat, dock på grundval av en del nytt källmaterial. Av särskilt intresse är
redogörelsen för de starka striderna inom Göteborg på 1740-talet mellan magistraten och
borgerskapet. Dessa fingo även politisk färg och betydelse, enär borgerskapets ledare, främst Anders
Knape, ville ställa stadens riksdagsmän till ansvar och ge dem bindande fullmakt i tronföljdsfrågan
vid 1742—1743 års riksdag. Av stadens ledande personligheter givas korta biografier. Staden
och dess omnejd under mitten av 1700-talet är föremål för en värdefull topografisk skildring.
Olika näringsgrenar belysas såsom handeln, den begynnande industrien och sillfisket under
1750-talet. Många kulturhistoriskt värdefulla interiörer givas av levnadsförhållandena. E. N—nn.
Kardell, S[ven] J[ohan]. Östersunds stads uppkomst och utveckling till och
med år 1830. Östersunds stads drätselk. 1920. 121 s. Portr., kart. Nen. 4:50.
Arbetet inledes med en utredning av de omständigheter, som gjorde, att anläggningen av
en stad elleT köping i Jämtland mot 1700-talets slut framstod som en tvingande nödvändighet
Skilda intressen bröto sig i denna fråga mot varandra; så t. ex. sågo de norrländska
kuststäderna ogärna, att ett inbringande handelsområde berövades dem. Efter långa utredningar, där
olika orter och olika former för det tilltänkta nya samhället dryftades, kom staden
Östersund till stånd 1786. Den förde länge ett svagt liv; att länet fick egen styrelse 1810
medförde visserligen ökad blomstring, men ännu 1830 var befolkningssiffran blott 413. Skildringen
av det lilla samhällets öden under tiden 1786—1830 fyller största delen av Kardells bok.
Ämnet är litet, men det behandlas med vidsynthet, åskådlighet och klar blick för det
väsentliga och karakteristiska. Ehuru arbetet närmast riktar sig till det lokala intresset, läses det
med behållning av vem som helst som intresserar sig för svenskt småstadsliv vid 1800-talets
början, därför att så mycket av det, som skildras, är typiskt för detta. Det bör dessutom
betonas att själva behandlingen av ämnet kan betecknas som mönstergill och att boken även ur
denna synpunkt är förtjänt av spridning i vidare kretsar. N. H.
Ridderstad, Anton. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland. Nst.
1920. 461 s. Litt. (Ridderstad, Östergötland 3.) Neö. 30:—.
Utgör forts, på R:s Östergötlands historia (1914, pris 14: 50) och Östergötlands beskrivning
med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar (D. 1, 2, 1917, 18, pris 14:50,
36:30) och bildar tills, med dem en utförlig och förtjänstfull handbok, som särskilt i
Östgötabiblioteken om möjligt bör anskaffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0118.html
