Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vänstersocialisternas studiehandbok
- Svenska Turistföreningens årsskrift och dess användning som uppslagsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA TURISTFÖRENINGENS ÅRSSKRIFT OCH DESS
ANVÄNDNING SOM UPPSLAGSBOK.
Att Svenska turistföreningens årsskrift är en folkbok som mycket få publikationer
i vårt land är ju allom bekant. Medlemsantalet i föreningen var vid sista
årsskiftet uppe i 94 407, och under år 1921 torde siffran 100 000 komma
att passeras.
Också i många folk- och skolbibliotek har sedan länge Turistföreningens
årsskrift ansetts som ett oundgängligt tillskott till det årliga nyförvärvet. Ett
betydligt ökat värde som geografisk uppslagsbok i biblioteken har årsskriften
emellertid fått i och med en för några år sedan, år 1915, företagen omläggning av
planen för densamma, i det att, i st. f. att förut varje årgång innehöll spridda
uppsatser från vitt skilda delar av landet utan någon bestämd plan, fr. o. m. nämnda
år en viss koncentration ägt rum, så att varje år ett flertal bidrag hänföra sig
tillett och samma landskap, som av skilda författare belyses från olika sidor, vartill
emellertid dessutom liksom tidigare komma spridda uppsatser från olika
landsdelar. Varje årgång blir härigenom på samma gång en landskapsbok i smått,
och de bibliotek, som äro medlemmar av Turistföreningen, få härigenom
småningom en fullständig samling landskapsböcker. Det är nu 7 år som denna nya
metod praktiserats, och därvid ha behandlats landskapen Uppland, Småland,
Bohuslän (med Göteborg), Västmanland, Skåne, Ångermanland och Öland. De
bidrag, som haft denna natur, äro följande i årg. 1915—1921 ingående uppsatser.
1915. Uppland. Hj. Alving, Genom seklernas Uppsala. — G. Upmark, Sätuna, en
uppländsk herrgård. — M. Olsson, Uppländska klockstaplar. — N. Lithberg, Uppländska
bondehem och uppländsk bondekonst. — Elisabeth Thorman, Hemslöjd i Bälinge socken. — O.
Lundberg, Det forntida Uppland och havet. — A. Engström, Skärgårdsoriginal. — A. Pallin och
O. Lundberg, Turistleder i Uppland.
1916. Småland. Ellen Key, Småland. — S. Ambrosiani, Hus och husgeråd hos småländsk
allmoge. — Ada Rydström, I Tjust förr och nu. — E. Wrangel, Tegnér och Småland. — E.
Wrangel och G. Carlsson, Gamla kyrkor i Småland. — Ezaline Boheman, Jönköpings
stadspark. — O. Edelstam, Kalmar i forntid och nutid. — P. Stolpe, Det äldsta Småland. — S.
Birger, Carl von Linnés och Elias Fries barndomshem.; — C. Dahlborg, Från Östra härad. —
E. Åkerhielm, Genom småländska bygder.
1917. Bohuslän (med Göteborg). Göteborg: i. S. Strömbom, Natur och byggnadshistoria
i Göteborg; 2. Ingrid Lilienberg, Göteborg av i dag; 3. A. Romdahl, Göteborg som
kulturstad; 4. S. Hansson, Göteborg som storhamn. — L. A. Jägerskiöld, Några ord om
Bohuslän. — S. Lindqvist, Bohuslänska fornminnen. — K. A. Andersson, Fisket i Bohuslän. —
S. Birger, Blåkullen.
1918. Västmanland. G. Andersson, Bergslagen. — O. Lundberg, Ur Västmanlands forntid.
— S. Erixon, Västmanländsk byggnadskultur. — G. Upmark, Ett par västmanländska slott. —
F. Fåhræus, Västerås som bildningens stad. — Elisabeth Thorman, En bergsmansgård i
Kopparbergs bergslag. — C. Lemchen, Strömsholms kanal. — E. Bråte, Västmanland ur
turistsynpunkt.
1919. Skåne. P. Rosenius, Skåneland. — O. Rydbeck, Skåne under förhistorisk tid. —
A. Hahr, Skånska slott och borgar. — N. Lithberg, Den skånska gården. — Lilli Zickerman,
Skånes hemslöjd. — G. Leufvén, Skånes jordbruk. — E. Wrangel, Lund genom nio sekler.
— Gunhild Bergh, C. A. Ehrensvärd som skåneskildrare. — T. Tufvesson, BoTtom vägarna.
1920. Ångermanland. B. Malmberg, Ångermanland. — H. Hesselman, Skogsbruk och
trävaruindustri i Ångermanland. — M. Hofrén, Den ångermanländska allmogens hem och
hemslöjd. — L. Nordström, »Norrlands Athen». — A. Randel, Ångermanlands själ. — G.
Hallström, Nämnforsens hällristningar. — E. Modin, Sånga kyrka och dess hälsokälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0141.html
