Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Key, Ellen. Kvinnornas del i moralens utveckling. 1, 2. A. B. 1920.
(Verd. småskr. 231, 232.) Dg. à 1:—.
1. Återblick. 2. Framtidsblick.
Författarinnan ger i en klar och koncis form en överblick över den syn på kvinnofrågan,
hon i sitt föregående författarskap framlagt. Tendensen torde framgå av de ord, som stå som
motto: »Kvinnlighet är endast moderlighet. Där börjar och slutar all kärlek.» A. A—g.
Kierkegaard, Sören. Fruktan och bävan. Dialektisk lyrik av Johannes de
silentio [pseud.]. Övs. [fr. da.] av Richard Hejll. B. & B. 1920. 136 s. Portr. Di. 3:75.
I den store danske religionsfilosofens produktion intar denna märkliga och svårförstådda
skrift en framskjuten ställning. Efter att i »Enten-Eller» ha fört betraktelsen av livet genom
den »estetiska» och »etiska» sfären övergår Kierkegaard i »Fruktan och bävan» till det
specifikt religiösa problemet. För första gången framställer han här med utgångspunkt från
Genesis-berättelsen om Abrahams offer paradoxen såsom det väsentliga i religionen. Som alla
Kierkegaards skrifter utgör denna bok ett dialektiskt led i den totala produktionen och kan knappast
förstås lösryckt ur sitt sammanhang. God vägledning ger Kierkegaards posthumt utgivna skrift
»Synspunktet for min Forfattervirksomhed». A. A—g.
Landquist, John. Människokunskap. En studie över den historiska och
den konstnärliga kunskapen. A. B. 1920. 252 s. Dd. 15:—.
Detta arbete, som allsidigt och ingående diskuterar konstens och historieskrivningens
logiska problem, intar i den svenska filosofiska litteraturen en betydelsefull ställning. Den
klassiska och traditionella logiken var ensidigt orienterad efter naturvetenskaperna, och först under
de sista decennierna har kulturvetenskapernas logik blivit föremål för ingående undersökningar.
Landquist utgår från den tyske tänkaren Heinrich Richert, vars arbeten på detta område varit
banbrytande, men intar till honom i flera avseenden en kritisk hållning. Till det finaste och
skarpsinnigaste i boken torde de själfulla analyserna av den konstnärliga symbolens väsen få
räknas.
Boken kan icke nog rekommenderas till alla, som önska en på en gång vederhäftig och
intressant utredning av hithörande frågor. Man kan här och var ställa sig skeptisk eller
avvisande till förf:s resultat, men han är överallt tankeväckande, och de abstrakta teorierna få
genom konkreta exempel en allsidig och vacker belysning. A. A—g.
Rousseau, Jean Jacques. Om samhällsfördraget eller statsrättens grundsatser.
Övs. [fr. fra.] och med inledn. av Richard Hejll. A. B. 1919. 178 s. (Bonniers
klassikerbibl.) Dh. 6:—.
»Contrat social» visar Rousseaus tänkande i en senare fas. Han söker i denna skrift
fastställa grunderna för en på rättens princip vilande statsbildning. Arbetet tillhör de mest
omtvistade av Rousseaus skrifter men också de mest intressanta. Man måste emellertid
ihågkomma, att det i det skick det föreligger blott är ett skisserat fragment, varför det torde återge
Rousseaus samhällsfilosofi i något ensidig form. Sin världshistoriska betydelse äger denna bok
på grund av dess inflytande på den franska revolutionen. Översättningen är god. A. A—g.
— — Tvenne avhandlingar om kulturen och människan. Övs. [fr. fra.] och
inledning av Richard Hejll. B. & B. 1920. 150 s. Portr. (Berömda filosofer
14.) D. 4:25.
Av de i denna bok samlade avhandlingarna utgör den första Rousseaus bekanta svar på
akademiens i Dijon prisfråga, »huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande bidragit
till sedernas förädling», en skrift vars inflytande på det europeiska tänkandet varit ofantligt.
Man möter här Rousseaus tankar om naturtillståndet, människans ursprungliga godhet och
kulturens falskhet och fördärv i deras första friska — visserligen också förenklade och renodlade
— form. I den andra avhandlingen om »ursprunget till och grundvalarna för olikheten mellan
människorna» diskuteras äganderättens problem. Tillsammans ge dessa båda skrifter en god
bild av den rousseauanska kulturkritikens grundtankar och utgöra preludiet till hela hans
kommande författarskap. A. A—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
