Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hedin, Sven. Tsangpo Lamas vallfärd. Pilgrimerna. A. B. 1920. 301 s. Hcb. 11:50.
En äventyrsskildring från Centralasien, troligen avsedd för ungdom. Författarens utomordentliga
kunskaper göra sig gällande i kultur- och landskapsskildringarna. Som litterärt alster
är den emellertid uttänjd, klumpig och ledsam. Rg.
Hellström, Gustaf. Ett rekommendationsbrev. Berättelse. 1, 2. A. B. 1920. Hcb. à 8:50.
I en tämligen tunn berättelseram har förf. med överlägsen skildringskonst givit en bild av
Förenta staterna under och efter världskriget. Att uppfattningen är ensidig, kan nog så vara,
men att det officiella, moraliska och idealistiska patos, som möter i Förenta staterna, ofta
endast är en skylt för krass och hänsynslös profithunger och för trång egoism, är nog
otvivelaktigt. F. H.
Högman, Ernst. Ett liv. Dikter. A. B. 1920. 189 s. Hcb. 9:50.
Åtskilliga av de smärre poemen i Högmans sena debut göra intryck men i synnerhet den längre,
i romanser uppdelade versnovellen »Stockholmsidyll», en högst älskvärd dikt om ett par
systrar, fylld av ung sommarfägring, ridderlig hängivenhet, livsmod och till sist en vacker
kvällsfrid. F. V.
Lagerkvist, Pär. Det eviga leendet. A. B. 1920. 154 s. Hcb. 7:50.
En underlig fantasi från tillvaron bortom döden, röjande begåvning men ännu mer ett
bisarreri. Stilen är god. F. V.
Liljedahl, Ernst. Aftonstjärnan. Dikter. Carlsons bokh., Linköping 1920.
190 s. Hcb. 12:—.
Av ett starkt etiskt patos har Liljedahl i denna samlings mest betydande dikter lyckats
giva ganska stor poesi, och »aftonstjärnan» med sitt tindrande sken från ojordiska och rena
rymder är en god symbol för dess art. Motsatsen mellan ett egentligen vekt känsloliv och
stränga pliktkrav har utlöst sig däri. Denna poesi har emellertid icke på långt när kommit
till sin rätt inför kritik och publik, vilket bör vara ännu ett skäl för offentliga bibliotek med
uppfostrande syften att skaffa sig den. F. V.
Lindskog, Carl. Anders Kuhlsén, folkskollärare. Verklighetsskildring. Nst.
1920. 279 s. Hcb. 10:—.
Teckning av en ung skånsk folkskollärares liv från barndom, seminarietiden och första
självständiga arbetsåren, tills han hamnar i ett gynnsamt äktenskap. Saknar djupare innebörd, men
bilderna ur allmogens liv ha visst kulturhistoriskt värde och sakna ej humor. Rg.
Nils Larsa [pseud.]. Fämtan viser på östgötamål. Te dä mäste ômtryckte.
ur tiningra hemikring samlete, ômtyckte rimninger alle dektete åtta Nils Larsa.
A. B. 1920. 54 s. Hcb. 2:25.
Efter Fröding har det ju blivit modernt med dikter på landsmål. Ovanstående äro varken
bättre eller sämre än flertalet dylika; för ett bibliotek, som samlar hembygdslitteratur, ha de
alltid sitt värde utan att dock vara i konstnärlig mening betydande. M. F.
Procopé, Hjalmar, Samlade dikter. Bd 1—6. B. & B. 1920. Hcb. à 4:—.
1. Mot öknen. — 2. Röda skyar. — 3. Vers och visa. — 4. Oväder. — 5. Under stjärnorna.
— 6. I sanden.
De finska skaldemas verk utkomma i rask följd i samlade upplagor. Redan föreligga Wecksells,
Tavaststjernas, Gripenbergs, Arvid Mörnes valda eller samlade skrifter och ungefär
samtidigt komma nu Hj. Procopés. — Procopé, som är född 1868, tillhör ju en något äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
