Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överdrift är enbart irriterande; den tydligen avsedda historiska stämningen och tidsfärgen
förflyktigas totalt under hennes ovarsamma händer. Bokens andra del »ur minnet» innehåller utom
några journalistiska bagateller huvudsakligen författarinnans erinringar från hennes ungdoms
baler och deltagande i sällskapslivet i Malmö på 1870- och 1880-talen; de torde endast
intressera en trängre krets. G. Cqt.
Nx. Kartor och kartografi.
Karta över Europa. Redigerad av Sten de Geer. Under ledning av H.
Byström utförd av K. L. Stigmark, G. F. Jonsson, E. Sandberg och W. Nilsson.
Skala 1:6,000,000. Aftonbladet 1920. 83 X 115 cm. Med beskrivning (16 s.)
o. alfabetiskt namnreg. (15 s.) Nxa. I pärm 8:50, som väggkarta 8:50,
uppf. o. fern. 15:50.
Aftonbladets nya karta över Europa, som åtföljes av en instruktiv beskrivning och ett
alfabetiskt namnregister, har en tilltalande utstyrsel och väl valda färger, den är tydlig och
innehållsrik, då den icke blott återgiver riksgränserna före kriget och ger en klar och
överskådlig bild av de nuvarande politiska gränserna utan därjämte även meddelar
kommunikationsleder, storindustriella förhållanden och mycket annat. Som familjekarta är den förträfflig och
ehuru för liten för egentligt skolbruk som »utpekningskarta» kan den i skolorna användas som
en karta, vilken hänger i klassrummet och av eleverna kan studeras på egen hand. S. S.
O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik).
Branting, Hjalmar. Hjalmar Branting tillägnas denna skrift från vänner
och medarbetare den 23/11 1920. Tiden 1920. 122 s. Portr. O. 3:50.
Bland hyllningar, som kommo den socialdemokratiske partihövdingen till del vid hans
sextioårsdag, var ovanstående festskrift säkerligen ej den minst värdefulla. Flera av de mer
bemärkta inom partiet, alla utom talmannen Herman Lindqvist hörande till den yngre falangen,
finnas bland de tretton, som lämnat bidrag till festskriften, vilken börjar med riksdagsmannen
Gustaf Möllers väl tecknade karakteristik av jubilaren och slutar med en förteckning över de
skrifter av och om Branting, som finnas i Arbetarrörelsens arkiv, uppgjord av bibliotekarien
Åhlander. Bland bidrag i övrigt må först nämnas lektor Ernst Wigforss undersökning om
»demokratiska problem». Här som alltid är det en intellektuell njutning att följa W:s skarpa
dialektik, och njutningen blir ej mindre, därför att man hela tiden märker en underström av
ett stillsamt men ej därför mindre äkta patos. Förre finansministern Sandler har med den
borne pedagogens klarhet och med obestridlig sakkunskap redogjort för de senaste årens
budgetreform. Professor Undén belyser de olika uppfattningar av de mänskliga rättigheterna, vilka
framträda i de »förklaringar», som offentliggjorts i samband med revolutionerna i Frankrike,
Tyskland och Ryssland. Förre statssekreteraren Orne ger en väl avvägd framställning av
förhållandet mellan »kooperation och politik». Den bekante kännaren av ryska förhållanden,
som benämner sig N. Strannikov, ger några karakteristiska drag av utvecklingen i
sovjetrepubliken. Slutligen må nämnas redaktör Engbergs utredning av »den materialistiska
historieuppfattningen och Marx’ historiefilosofi», där förf. dock i sin iver att riktigt klargöra
sammanhanget mellan idévärld och produktionsordning gör sig skyldig till en liten lapsus. Han
jämför detta sammanhang med förhållandet mellan triangelns sidor och dess vinklar och förklarar
att en förändring av triangelns sidor nödvändigt innebär en förändring av dess vinklar, ett
påstående som nog tål vid en viss modifikation. Det är väl för övrigt inte så utan att det
kanske förhåller sig så också med påståendet att man ur produktionsordningens beskaffenhet i
ett visst samhällsskede kan beräkna det idéinnehåll som fyller detta. F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0166.html
