- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Sjätte årgången. 1921 /
225

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under strävandena för ett fritt Irland. Boken är — sedan man övervunnit den f. ö. ringa
mödan med de främmande namnen — en lättläst, verkligt intressant och roande, ofta spännande,
ibland utomordentligt gripande och vacker bok, som fängslar en mera, ju längre man läser.
Man får i den icke endast göra bekantskap med den irländska sagan om den godhjärtade
skomakaren Schiane, som på grund av penningförlägenhet i överilning förskriver sig till den
svarte med hornen och klorna och sedan genom barmhärtighet och självförsakelse löser sig
från avtalet; utan man får även lära känna andra gamla sägner samt irländskt tänkesätt och
folklynne. Icke minst behållning har man av att lära känna författaren själv, den
humoristiske och djuptänkande prästen O Leary, som vid 60 års ålder blev författare, i det han
upptecknade hågkomster av sin barndoms sagostunder och förenade dem till ett så vackert helt.
Översättningen är god och gjord med tydlig kärlek till uppgiften, om man än skulle önskat
vardagsspråkets stavning bättre genomförd eller ännu hellre ersatt av vanligt skriftspråk. När
boken är så njutbar i översättning, bör den vara tjusande i doften av originalspråket, och man
undrar inte på att den mottagits med sådan hänförelse i sitt hemland. Den bör icke saknas i
något bibliotek.         I. H. V.

Prydz, Alvilde. Gunvor Thorsdotter till Härö. Övs. [fr. no.] av Signe
Björklund. 6 uppl. Sk. 1920. 228 s. Hced.         5:50.

En bok om havet och om det folk som havet fostrar. Med rik poetisk stämning målas
havet, med varm sympati och fin humor, ibland uddig satir, tecknas människorna. Men boken
ger ock ett kvinnoöde. I huvudfiguren möter oss en andligen högrest kvinnogestalt, en
människa med storhet och god vilja. Biblioteken böra skaffa boken.         H. N.

Stiehler, Arthur. Guldmakaren. Roman ur grevinnan Kosels och porslinets
uppfinnare Böttgers levnad. Övs. [fr. ty.] av Erik Brogren. Lj. 1920. 342
s. Ill., portr. Hcef.         12:—.

Denna berättelse om uppfinnaren av det berömda Meissenporslinet och hans hårda livsöde
samt om det glansnka hovlivet i August den starkes Sachsen tillhör de ej alltför många
historiska romaner, som äro verkligt läsvärda.         H. N.

Uxkull, Woldemar. Lucie Bertier. En livsbild i brev. Övs. [fr. ty.] av
Karin Jensen, f. Lidforss. W. & W. 1920. 205 s. Hcef.         7:50.

En tragisk historia från mitten av förra århundradet. Ämnet är ej alltför betydelsefullt,
men den väl genomförda behandlingen av brevformen liksom de målande interiörerna från de
estländska adelskretsarnas liv göra dock boken läsbar.         H. N.

Webster, Henry Kitchell. Familjen Corbett. Roman. Övs. [fr. eng.] av
Thea Hökerberg. D. 1, 2. L. H. 1920. Hcee.         à 6:75.

Det är icke egentligen på grund av något större konstnärligt värde, som detta arbete kan
förtjäna att med ett par ord omnämnas, utan snarare på grund av sitt ämnesval. Allvarligt och
ganska intelligent behandlar förf. i spännande romanform de sociala frågorna på dagordningen,
striden mellan det gamla samhället och de socialistiska eller snarare bolsjevikiska elementen.
Förf. har visserligen ej något djupare grepp på ämnet och han är ingalunda någon
samhällsreformator i stil med t. ex. Wells, men han tänker i alla fall alis och ganska upplyst dessutom,
vilket är mer än man i allmänhet kan vänta sig av författarna i förströelsefacket. Därtill
kommer att hans skildring ger intryck av vederhäftighet — den lämnar säkerligen en ganska
god bild av stämningarna inom Amerikas industrivärld strax innan landets inträde i kriget.
Av typerna är den kvinnliga huvudpersonen den bäst skildrade, en yrkesagitator av slavisk börd,
som genom sitt gifte in i en kapitalist-familj och även genom motsättningen i sin egen natur
kommer i en skev ställning och slutar tragiskt.         G—a L.

Hcb. Skönlitteratur: nysvensk (med finsk-svensk).

Andersson, Dan. Chi-mo-ka-ma. Berättelser från Norra Amerika. A, B.
1920. 126 s.         4:59.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free