Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar från en studieresa i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oförtrutna arbete för de danska folkbiblioteken, ett arbete, vars frukter han nu har
den stora och pioniärer ej ofta förunnade glädjen att själv få skåda. — Den
besökande skulle vidare ha märkt, att de folkliga bibliotekens representanter hade ett
ytterst verksamt, även i kritiska tider aldrig sviktande stöd från ledande håll inom
den vetenskapliga biblioteksvärlden, ett stöd som ingalunda varit av blott abstrakt
moralisk karaktär, utan som även tagit formen av initiativ i viktiga organisationsfrågor,
såsom t. ex. centralbiblioteksproblemet. En någorlunda framsynt besökande
borde därför nog ha fått en känsla av att man här hade det tämligen väl förspänt
för en rask utveckling, men trots detta torde han knappast ha varit skyddad för
en ganska intensiv och med beundran blandad häpnad vid ett förnyat besök år
1921. — Hans väg skulle denna gång ha fört honom till Bibliotekstilsynets goda,
moderna lokaler i ett nybyggt hus vid Studiestræde, en minut från Raadhuspladsen.
Han skulle där tas emot av statens biblioteksdirektör, dess biblioteksinspektör
och dess bibliotekskonsulent och till deras förfogande finna 4 à 5 ytterligare
arbetskrafter. Han skulle i biblioteksdirektörens rum finna talrika fotografier av
biblioteksbyggnader, och han skulle kanske finna direktören själv färdig att resa
bort för att hålla högtidstalet vid invigningen av någon ny byggnad.
Bibliotekskonsulentens eventuella närvaro i staden skulle visa sig vara mycket tillfällig.
Han är Tilsynets »flygande», och hans arbetsschema för en månad framåt skulle
göra till och med en handelsresande förskräckt, men så finns det väl knappast
längre en plats i Danmarks rike, som inte åtminstone en gång hört konsulent
Banke tala om bibliotek.
Vad har då åstadkommit denna ganska lysande utveckling, som förvandlat de
förut styvmoderligt behandlade biblioteken till man vore frestad att säga
»Yndlingsbarn» hos de beviljande myndigheterna. Jo, som vanligt när det gäller stora
och beståndande resultat, icke något trollmakeri utan ihärdigt och målmedvetet
arbete, där sten lagts på sten på gammalt ordentligt vis, men utan uppehåll dag
för dag. Det är som ovan antytts en lång och intensiv agitation, som nu bär
frukt tusenfalt. Själva hörnstenen i denna framgång är den nya bibliotekslagen
av den 5 mars 1920.
Den föregående utvecklingen markeras av följande siffror. Statens bidrag till
folkbiblioteken utgjorde 1899—1900 14,000 kr. och hade 1911—12 stigit till
c. 33,000 kr.; 1912—13 sänktes summan till c. 27,000 kr. Bidragen till de
särskilda biblioteken, som dittills kunnat utgå med ungefär samma belopp som
de lokala anslagen, dock ej över 300 kr., måste nu sänkas till hälften. Redan
året därpå beviljades emellertid ett särskilt anslag om 10,000 kr. för att
möjliggöra ökat understöd åt särskilt väl skötta bibliotek. På samma gång anslogs
en summa av 5,000 kr. till understöd åt två centralbibliotek. Därefter steg det
samlade anslaget till folkbiblioteken år efter år. Men villkoren för understöden
bestämdes formellt sett för endast ett år i sänder och voro ej lagstadgade.
I oktober 1919 tillsattes så en kommitté för att uppgöra ett förslag till
bibliotekslag. Detta var kommitténs enda uppgift, alltså en långt enklare än de nu
arbetande svenska folkbildningssakkunniges, som ha att framkomma med förslag till
reformering av det folkliga bildningsarbetet på alla dess olika områden, biblioteken,
föreläsningarna, studiecirklarna. Den kontinuitet och samarbete, som man
på detta sätt hoppas att kunna vinna här i Sverige, betalas dock ganska dyrt
genom den tidsutdräkt det kommer att vålla. Det måste emellertid erkännas, att
även biblioteksfrågan ensam hos oss befinner sig i ett mera komplicerat läge än i
Danmark. Genom landets jämna bördighet och därmed följande jämnt fördelade
befolkning har det där varit jämförelsevis lätt att lösa frågan efter ganska enkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
