Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar från en studieresa i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotek som utföra »upplands»-arbete (lån av böcker till bibliotek och enskilda i den
närmast omkringliggande trakten) o. s. v. I samma anda går bestämmelsen om
att staten betalar intill hälften av bibliotekarielönerna. Lagen befrämjar även i hög
grad uppförandet av egna biblioteksbyggnader. Visserligen innehåller den en
passus om att staten ej ger hjälp till byggnader, men då ränta på byggnadslån
räknas till de utgifter, för vilka årligt statsbidrag får beräknas, är ju resultatet lika
gott, d. v. s. faktiskt ger staten ett betydande bidrag till byggnaden. Dessutom är
man mycket liberal med det s. k. nyordningsanslaget, som utgår med en tredjedel
av det belopp, som anskaffas från annat håll. Det enda oroande är att lagen
innehåller den bestämmelsen, att den skall revideras inom tre år.
Jag har redan visat, vilken stor centralorganisation den nya lagen nödvändiggjort.
Denna central har i ett avseende kommit att i biblioteksvärlden inta en
ännu mera ledande ställning, än man av dess egentliga uppgifter skulle kunna
förmoda. I själva verket utges nämligen därifrån flera av de för landets bibliotek
viktigaste publikationerna. Framförallt kan framhållas att det är Dahl (förut vid
det Kongl. Bibliotek, nu såsom biblioteksinspektör anställd vid Tilsynet) och
Døssing som tillsammans utge Dansk tidsskriftindex. Den börjades som ett
halvprivat företag, men är nu helt övertagen av staten. En särskild person utför
själva samlingsarbetet för denna publikation och har sin arbetsplats uppe på
Tilsynet, där man har exemplar av de flesta tidskrifterna; en del excerperingsarbete
utföres dock med material från de stora biblioteken. Av Svend Dahl utges
också det danska biblioteksorganet, Bogens Verden, och under de nu närmast
kommande åren skall en grundkatalog för bibliotekens bokurval, enligt ungefär
samma plan som för den svenska, utarbetas. — Återstår att nämna, att den
danska biblioteksskolan, som väl nu får anses som en fast institution — två kurser
ha hittills givits, den första 1918, den andra 1920/21 — organiseras och ledes
från Tilsynet, där ett särskilt rum står till dess disposition.
Det är alltså mycket, som den svenska biblioteksvärlden i närvarande stund
har att avundas den danska. Och dock är ämnet inte uttömt med det ovan
sagda. Härtill kommer ett mycket viktigt kapitel, nämligen det om centralbiblioteken,
alltså ett slags överbyggnader eller centraler över de små biblioteken,
tjänstgörande som moderbibliotek för dessa i syfte att möjliggöra ett allvarligt och
mera specialiserat studiearbete även för personer, som bo utom direkt räckhåll av ett
större bibliotek. Om sådana centralbibliotek — man finner dem utom i Danmark
även på andra håll, t. ex. i Amerika — närmast böra betraktas som ett slags större
folkbibliotek eller som filialer av de vetenskapliga biblioteken, kan ju vara en
tvistefråga. En del av deras vägledande verksamhet t. ex. på det bibliotekstekniska
området ligger ju de vetenskapliga biblioteken mera fjärran, liksom en stor del
av deras bokliga verksamhet. Men i den mån deras samlingar av en eller annan
historisk eller liknande anledning delvis skulle komma att bestå av mera specifikt
vetenskaplig litteratur, kan ju frågan som sagt bli föremål för diskussion. Huvudsaken
är naturligtvis att centralbiblioteken i varje särskilt fall underordnas den
myndighet, som kan förutsättas ha blicken mest öppen för dessa biblioteks dubbla
karaktär. I Danmark har, trots att idén som ovan antytts närmast framförts av
chefen för landets största vetenskapliga bibliotek, centralbiblioteken helt ställts under
folkbiblioteksmyndigheternas domvärjo, en utveckling som förslagsställaren,
överbibliotekarien Lange, trots sin egenskap av vetenskaplig bibliotekarie varit den förste
att främja. Överhuvud har överbibliotekarien Lange visat den danska folkbiblioteksrörelsen
ett intresse, som knappast kan överskattas. Som chef för det Kongl.
Bibliotek anser han sig ha det största intresse av en stark utveckling av det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
