Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckta katalogkort? En fråga till förläggare och bokhandlare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på god väg att lösas; visserligen återstå ännu många önskemål att realisera, men
de väsentligaste svårigheterna äro dock övervunna.[1]
Vända vi oss efter denna kortfattade översikt över frågans lösning i Tyskland
åter till Sverige, så är det till att börja med klart att det enda bibliotek som kan
komma i fråga att hos oss upptaga Deutsche Büchereis förutnämnda bibliografiska
verksamhet är Kungliga Biblioteket i Stockholm. I viss mån kan det redan sägas
ha gjort det i så måtto, att en av dess tjänstemän, visserligen utom tjänsten
men med utnyttjande av bibliotekets samlingar och kataloger, åt förläggarna redigerar
både års- och femårskatalogen.[2] Vad som ytterligare fordras är att titelkopieringen
verkställes efter grunder som möjliggöra kopiornas användande i biblioteken,
att denna redaktion användes redan i bokhandelstidningens förteckning över nyutkommen
litteratur, att biblioteken beredas tillfälle att av denna första sats taga för
sina kataloger lämpliga avdrag samt att de ömsesidiga förbindelserna regleras i en
överenskommelse mellan staten å ena sidan och bokförläggareföreningen å den andra.
Här kan icke komma i fråga att i detalj utreda vad ett sådant avtal skulle
innehålla eller för de kontrakterande parterna innebära. Frågan om reglerna för
titelkopieringen anser jag mig alldeles kunna förbigå. Har det gått att lösa den
i Tyskland, bör det även kunna lyckas här. Den som är intresserad bör genom
ett studium av Wöchentliches Verzeichnis för sista halvåret 1921 och de av Freis
i den nyssnämnda skriften anförda exemplen kunna bilda sig ett ungefärligt
omdöme om förändringarnas innebörd.
Då vidare avsikten med dessa rader endast varit att från förläggare- och
bokhandlarehåll erfara, hur man eventuellt skulle ställa sig till ett förslag i ovan antydd
riktning, skall jag endast uppehålla mig vid några av de ekonomiska konsekvenserna.
En av de viktigaste detaljerna i frågan är givetvis den om det är lönande att
låta den för bokhandelstidningen giorda satsen stå och använda den även för års-
och femårskatalogerna. Mig synes frågan kunna besvaras jakande, men endast under
den förutsättning, som här gjorts, nämligen att den första redaktionen är så korrekt
att endast ett fåtal ändringar behöva göras. Av tekniska skäl vore det nog värdefullt
om månads- eller kvartalskumulationer kunde utgivas; biblioteken hade då även
tillfälle att redan i dessa införa så många kompletteringar som möjligt.[3]
Kostnaderna för sammanställandet av satsen för årskatalogen borde därigenom nedbringas.
Förutsättas får naturligtvis att biblioteken helt eller till väsentlig del övertaga
kostnaderna för redigeringen av titelkopiorna. Vinsten härav för förläggarna kan väl
icke bli särdeles stor i fråga om veckoförteckningen men bör däremot i fråga om
års- och femårskatalogerna bli rätt avsevärd.
De särskilda kostnaderna för tryckningen av katalogkorten och den härför
nödiga uttagningen av satsen måste naturligtvis bestridas av kortabonnenterna.
Då antalet abonnerande bibliotek icke kan bli stort, bli dessa kostnader
säkerligen rätt så dryga. I Tyskland har man räknat med att förläggarna för
uppgörande av sina förlagskataloger och bokhandlarna för uppställande av
lättillgängliga lager- och inventeringskataloger liksom även för utsändande till speciella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
