Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också ej sett sig i stånd att utlämna kostnadsfria boklån utan upptager en avgift av 25 öre i
månaden.
Köpings stads läsebibliotek har under året utlämnat 17,073 boklån (eller 2,6 lån pr inv.)
mot förra året 15,839. Antalet låntagare var 566, antalet besök i biblioteket 6,605.
Bibliotekets bokbestånd utgör 3,663 band. Biblioteket drives av föreläsningsföreningens styrelse.
Äldre årgångar av Biblioteksbladet. Av äldre årgångar finnas ännu exemplar av årg.
1918, 1919 och 1921 till ett pris av 2 kr. för bibliotek, 3 kr. för andra. Arbetarnas
bildningsförbund meddelar, att det har ett antal inbundna exemplar av tidskriften för 1919 och
1921, som till ett pris av 4 kr. för årg. försäljas till studiecirklar och bibliotek.
Lånejournal. Journalsystemen vid utlåningen beteckna ju nu för de större och
medelstora folkbiblioteken i regel en övervunnen ståndpunkt och ersättas i allt större
utsträckning med ett av de moderna tidsbesparande kortsystemen (jfr t. ex. redogörelsen för det
Browneska utlåningssystemet i Bibl.-bl. 1920 s. 162 ff.). De allra minsta folkbiblioteken, med blott
några tiotal låntagare, torde däremot ofta föredraga en journal för införande av boklånen, och
en dylik kan i dessa fungera fullt tillfredsställande, även om förhoppningen om en framtida
utveckling av biblioteken också här kan utgöra ett talande skäl för införande av ett kortsystem.
För de bibliotek, som önska en lätthanterlig form för en utlåningsjournal, kan påpekas att
Nationalgodtemplarordens bokförmédling, Örebro, nyligen utsänt en dylik journal, under namn
»Snabbsystemet», till ett pris av 3 kr. Journalen innehåller förteckning över låntagare med
plats för uppgift om namn, yrke, bostad och adress, vidare kolumner för varje utlåningsdag
samt till sist kolumner för en statistisk sammanräkning vid årets slut för varje låntagare av
antalet boklån av skönlitteratur och annan litteratur. Journalen rymmer 125 låntagare och utgår
från att biblioteket hålles öppet en gång i veckan.
Stockholms stadsbiblioteksfråga. I »Dagens frågor» har Svensk tidskrift tagit upp till
ytbehandling Stockholms stadsbiblioteksfråga i en artikel, som upprepar i allt väsentligt samma
synpunkter, som redan förut i pressen gjorts gällande av en tjänsteman vid Kungl. biblioteket.
Artikeln i Svensk tidskrift försöker bl. a. på ett sätt, som är ganska karakteristiskt för personer,
som stå främmande för folkbiblioteksrörelsen, att bagatellisera den amerikanska insatsen på
biblioteksväsendets område. Den visar vidare en markant oförståelse å ena sidan för
studiecirkelrörelsens nära sammanhang med och betydelse för folkbibliotekens arbete, å andra sidan
för den verksamhet, som åsyftar att bereda möjlighet till läsning för det uppväxande släktet,
vilken verksamhet knappast lämpligen kan avfärdas som »sagoberättande». Särskilt kan man ej
annat än förvåna sig över den okunnighet om sociala förhållanden, som tar sig uttryck i farhågan
att man skall »genom s. k. barnklubbar så att säga organisera och legitimera barnens skiljande
från hemmet». Då artikeln ägnat stadsbibliotekskommitténs betänkande så stor uppmärksamhet,
hade man kanske kunnat begära, att det framhållits att det vid ordnandet av Stockholms
stadsbiblioteksfråga ej gällt att helt enkelt genomföra en »centralisering av den tidigare opraktiska
och oenhetliga organisationen» inom Stockholms folkbiblioteksväsen utan att skapa bl. a. ett
helt nytt huvudbibliotek i enlighet med de skärpta fordringar, som man nu oavvisligen måste
ställa på ett stadsbibliotek i en stad av Stockholms storlek, vilket utgör förklaringen till att
det varit omöjligt att hålla sig inom den nuvarande kostnadsramen. Framför allt hade man
bort kunna vänta att det ej med tystnad förbigåtts, att om också principerna i
stadsbibliotekskommitténs förslag — liksom i alla europeiska länder med mera utvecklat folkbiblioteksväsen
— givetvis gå tillbaka till amerikanska erfarenheter, så har organisationens utformning skett
under noga aktgivande på att man ej skulle överskrida ramen för motsvarande bibliotek i
Kristiania och Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
