Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur - I. Skön konst (med musik och teater)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk (med finsk-svensk).
Asplund, Karl. Daphne. Dikter. Nst. 1921. 101 s. 4:50.
Karl Asplund hör till de lärda poeterna. Hans lyrik har färgats av hans konsthistoriska
studier. Den är genomreflekterad, formsaker och kultiverad. Det impulsiva och omedelbara
är icke hans sak. Känslan kan dock vara lika stark, lika äkta, fast den tar sig uttryck i en
av stilkänsla behärskad form — något som kan vara skäl att påpeka. Smak och kultur,
ett temperament, sensibelt för formella petitesser, blir huvudintrycket. Men bakom den
välvårdade formskruden slår poethjärtat. Det blir stundom vers som erinrar om efterromantiken
på 70-talet, t. ex. den vackra dikten »Porträtt». De små »Miniatyrer» uppenbara kanske bäst
poetens väsen, en förnäm och skygg drömmare och lärd på samma gång. Hj. L—n.
Hedberg, Tor. Teseus, konungen. Ett drama. A. B. 1921. 115 s. (Sv.
teatern 393.) 4:50.
Ett drama om härskarens och maktens vanskligheter, ett tankedrama som vanligen hos
Hedberg. Något väl utspekulerat vidlåder dock själshistorien på det åskådligas bekostnad,
men stycket har flere skönheter, är skrivet på levande jambisk vers och i det hela ett strängare
och förnämligare diktverk än den moderna litteraturen brukar ge. F. V.
Hemmer, Jarl. De skymda ljusen. A. B. 1921. 169 s. 3:75.
De fyra noveller den unge finske poeten här sammanfört i en volym utgöra ett intressant
tillskott till den unga finska litteraturen. Lyrikern Hemmer återfinnes naturligtvis hos
novellisten. Den sista lilla berättelsen t. ex., »Brev till en död», som skildrar den mognade ålderns
besvikenhet inför ungdomsdrömmarna, är en vacker och vemodig liten prosadikt. Men om även
den lyriska vibrationen dallrar igenom, behärskar dock Hemmer med stor säkerhet novellens
teknik. Det psykologiska i »Skottet» och i »Den sista tröskeln» är kanske ej fullt övertygande,
men ändock innehålla dessa noveller många slående och träffsäkra situationer. »Resan hem»
har också drag av en rent ohygglig suggestivitet. Till Runar Schildts sympatiska, förfinade
berättarkonst når väl Hemmer icke ännu upp, men han synes vara på god väg i samma riktning. Hj. L—n.
Lagerlöf, Selma. Troll och människor. Saml. 2. A. B. 1921. 262 s. 8:—, inb. 11:50.
Också denna samling sägner och berättelser bär sin författarinnas märke; man känner
igen motiv, poetisk-moralisk uppbyggelse och stilens ymniga, ljumma sommarregn. En av
skisserna presenterar en verklig förebild till Gösta Berling. I andra spelar det underbara in på
Selma Lagerlöfs egendomliga sätt, och de äro mer eller mindre betydande. Några tal i Svenska
akademien finnas ock i boken, det ena över hennes företrädare där, A. T. Gellerstedt, det andra
över kronprinssessan Margareta — vilket gör stor poesi av verklighetens och pliktens visdom. F. V.
Malling, Mathilda. Erik Stjernes idyll. A. B. 1921. 288 s. 8:50.
Denna berättelse ger en skildring av svenskt borgerligt vardagsliv i våra dagar. Den hör
väl ej till de främsta alstren av den produktiva författarinnan. Kompositionen synes mig lida
av brist på fasthet, men på det hela taget kan boken med sina godmodiga skildringar och sin
okonstlade stil läsas med nöje av dem, som ej hava allt för höga konstnärliga anspråk på sin
lektyr. E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
