Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar från en studieresa i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En sida av bibliotekets verksamhet, som kan förtjäna att omnämnas med ett
par ord, är dess »upplands»-arbete. För de närmast kringliggande kommunerna,
som kunna anses tillhöra stadens »uppland», utlånas gratis, till alla som så önska,
facklitteratur (det är detta arbete, som biblioteket anses böra utföra för att bli
delaktigt av statens bidrag för upplandsarbete); portot betalas ena vägen av
biblioteket, den andra av låntagaren — det är dock därvid att märka att vad
åtminstone den närmaste bygden beträffar låntagarna ofta infinna sig personligen, t. ex.
på torgdagarna. Skönlitteratur utlånas även, men gratis endast till personer i
sådana kommuner, som stödja biblioteket med en viss årlig summa (denna är mycket
lagt tilltagen, 25 à 30 kr. om året); personer i andra kommuner betala en avgift
av 2 kr. per år. I allt har biblioteket f. n. 300 sådana »Enkeltlaanere».
Vandringsbibliotek — cirka 20 äro i gång — utsändas gratis och med rätt till ombyte hur
ofta som helst till de stödjande kommunerna; övriga kommuner betala en låg avgift.
Varje vandringsbibliotek innehåller 25—40 böcker, hälften facklitteratur, och skall
återsändas senast efter två månader.
Utom dessa två Själlands-bibliotek besökte jag ett antal jylländska bibliotek.
Början gjorde jag med det s. k. statsbiblioteket i Aarhus. Då detta inte helt
faller inom folkbibliotekens ram, vill jag här bara lämna en antydan om dess
verksamhet. Biblioteket, som upprättades så sent som år 1902, närmast på förslag
av överbibliotekarie Langes företrädare, C. Bruun, är ett slags nationalbibliotek
för Jylland. Det erhöll vid sitt grundande det ena av det Kongl. Biblioteks två
pliktexemplar av allt danskt tryck (dock endast så långt tillbaka som 1840).
Sedan 1902 har statsbiblioteket självt laglig rätt till ett pliktexemplar. Av den
utländska litteraturen köpes varje år i mån av tillgångar det viktigaste, som faller
inom bibliotekets område; en specialité är allt tryck om den Slesvigska frågan.
Lån utlämnas dels direkt till alla utanför Köpenhamn bosatta personer, dels
genom förmedling av folkbiblioteken, särskilt centralbiblioteken, på vilka statsbiblioteket
utgör ett slags överbyggnad. Dansk skönlitteratur är dock undantagen från
utlåning. Även vandringsbibliotek utsändas. — Av intresse i Aarhus är vidare
det år 1916 i en särskild byggnad inrättade tidningsmagasin, där man sammanför
huvudparten av de av danska tidningar erhållna pliktexemplaren, en ganska radikal
lösning av ett i alla länder aktuellt, men mycket svårlöst problem (se Nordisk
tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1919: s. 49).
På Jylland besökte jag ytterligare tre bibliotek, nämligen i Silkeborg, Vejle
och Esbjerg.
Silkeborg intar en rangplats i biblioteksvärlden på grund av sin för en så liten
stad (10,000 inv., alltså samma storlek som Skövde eller Härnösand) synnerligen
imponerande biblioteksbyggnad. Den påbörjades i november 1918 och invigdes
i juni 1920. Den långa byggnadstiden förklaras av ett beslut, a.tt bygget i
huvudsak skulle reserveras för arbetslöshetsperioder. Med inventarier har den
betingat ett pris av c:a 250,000 kr. Härvid är dock att märka, att biblioteket
endast disponerar huvudvåningen. Övervåningen är inredd till museisal — den kan
även användas till föreläsningar — och i källarvåningen finnes en modern badanstalt
inhyst, ett grannskap av vilket man, inom parentes sagt, ej haft det minsta
obehag. Byggnaden, som är uppförd av röd tegelsten med sandstensornament,
upptar en kvadratyta av 420 m2, vilket utrymme biblioteket alltså i sin våning
förfogar över. — När man kommer in genom huvudentrén har man till höger
de vuxnas läsesal med 27 sittplatser, till vänster barnavdelningen med 52 platser
och rakt fram utlåningsrummet, skilt från de båda andra avdelningarna endast
genom glasväggar för vinnande av lättare övervakning (se fig. 5 o. 6). Inredningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
