Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Några skrifter i frågor, sammanhängande med fattigvård och barnavård
- Kalmar stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KALMAR STADSBIBLIOTEK.
Av. läroverksadjunkten Henning Ternblom.
Den 6 mars kunde Kalmar nyinrättade stadsbibliotek öppna sina dörrar för
allmänheten. Därmed har ett under åratal av mången närt önskemål gått i uppfyllelse.
Visserligen ha stadens invånare icke helt och hållet saknat tillgång till
offentliga bibliotek, i det att under senare år tvenne sådana drivit kostnadsfri
bokutlåning, men bokbeståndet i dessa har varit tämligen begränsat, och dels på
grund härav, dels emedan de hållits öppna endast en eller ett par gånger i
veckan, har lånefrekvensen ej varit så stor.
Det nu öppnade stadsbiblioteket har uppstått genom sammanslagning av tvenne
boksamlingar nämligen huvudparten av ett av de nyss nämnda biblioteken,
Kalmar Arbetareförenings bibliotek, (en del föråldrade och utslitna böcker ha måst
utgallras) och f. redaktören John Roséns stora och värdefulla boksamling, som han
genom testamente vid sin död, den 3 maj 1910, hembjöd åt staden såsom
grundstomme till ett blivande folkbibliotek. Under mer än ett decennium har alltså
Kalmar stad varit ägare av denna synnerligen rikhaltiga boksamling, men genom
omständigheternas makt har den ända till för några månader sedan legat
nerpackad i lårar i rådhusets arkiv och sålunda varit undandragen den
bildningssökande allmänheten här i staden.
Den våg av förståelse för folkbildningsarbetets betydelse, som under senare år
dragit över vårt land och som resulterat i inrättandet av folk- och skolbibliotek
litet varstädes, nådde slutligen även vår avlägsna landsända, och genom stadsfullmäktiges
beslut i slutet av är 1920 anslogs en summa för iordningställandet av
en bibliotekslokal och ordnandet och katalogiserandet av boksamlingen.
Bibliotekslokalen, som förlades till den s. k. Nelsonska fastigheten intill
läroverkshuset, är belägen på nedre botten och omfattar tre rum, ett större
(egentligen sammanslaget av två genom borttagande av skiljeväggen), där den för utlåning
avsedda delen av bokförrådet är uppställd, och två mindre, det ena inrättat till
läsrum, det andra till bokmagasin.
Från tamburen kommer man direkt in i utlåningsrummet, som genom sina i
mörk färg hållna möbler och hyllor gör ett lugnt och behagligt intryck på den
besökande. Längst nere vid dörren finnes ett skrivbord för allmänheten, bakom
vilket en anslagstavla är uppsatt på väggen för diverse tillkännagivanden,
datumvisare m. m. Från detta bord sträcker sig utlåningsdisken i vinkel inåt rummet.
Varje utrymme kring väggarna är taget i anspråk av bokhyllor, och dessutom äro
tvenne låghyllor placerade från väggen utåt golvet. Utlåningsrummet prydes även
av donators, redaktören John Roséns, porträtt.
I läsesalen finnas tvenne stora bord med tolv sittplatser. Här äro uppställda
konversationslexika, språklexika, kalendrar och varjehanda annan
uppslagslitteratur, varjämte finnes en hylla för tidskrifter.
I bokmagasinet slutligen, som för övrigt är väl litet för sitt ändamål, är en vrå
inrättad till arbetsplats för bibliotekarien. Härinne förvaras sådan litteratur, som
ännu ej blivit bunden, samt böcker, som äro föråldrade och därför utgallrats ur
boksamlingen, och slutligen dyrbarare verk, som ej äro avsedda att utlånas till
allmänheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1922/0123.html
